- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
260

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Margaretha i Kumla - Maria, dotter af konung Edvard i England - Maria af Pfalz - Maria Eleonora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Oktober år 1627 till Februari 1628 antastades
hon af en svindelanda eller sjukdom, hvars
symptomer voro förfärliga. Man trodde henne vara
besatt af en ond ande; hon plågades med
lemmarnes onaturliga än utsträckning, än
indragning, förlorade förmågan att höra, se och tala,
samt vred tungan ned i strupen. Men med
lossadt tungband utbröt hon i rysliga blasfemier
emot Treenigheten. Sedan hon varit sådan i tre
veckors tid, förvandlades hon liksom i en ljusens
engel, påyrkade hållandet af den judiska
sabbaten, spådde, bestraffade den då brukliga
yppigheten i kläder, t. ex. valkar, kragar, sporrar,
sammetsbindlar, snörsatta mössor och muffar,
silfverkedjor, röda regarnsstrumpor, puder i
håret, med mera dylikt."

Maria, dotter af konung Edvard i England,
blef 1476 förlofvad med konung Johan II eller
Hans, men dog i Greenwich innan förmälningen
hann försiggå.

Maria af Pfalz. Drottningnamnet bars väl
icke egentligen af denna furstinna, emedan hon
dog innan Sveriges krona öfverflyttades på
hertig Carls, sedermera konung Carl IX:s, hufvud;
men såsom maka till en bland vårt lands mest
framstående konungar bör hon dock bland raden
af svenska drottningar intaga ett rum, särdeles
som hon intager det med så mycken heder och
lefver i kär och tacksam åminnelse, såsom en
god, mild och välgörande furstinna.

Under en utrikes resa, den Carl företog
medan han var hertig af Södermanland, nemligen
under Johan III:s regering, förälskade han sig i
en ung tysk prinsessa och anhöll om hennes
hand. Han hjertas utkorade var Maria, dotter
till kurfursten af Pfalz, Ludvig VI. Hon var
född 1562 och således blott 17 år gammal, då
bröllopet firades i Heidelberg, d. 3 Maj 1579.

Innerligt och varmt älskade Carl denna sin
första gemål, hvilken också med den innerligaste
kärlek slöt sig till honom. Sträng, befallande
och despotisk mot alla andra, var han mot henne
mild och eftergifven och beviljade icke sällan
hennes böner, dem hon med den henne egna
gratien förstod att framställa. Dessa böner gällde
vanligtvis någon olycklig, som ådragit sig
hertigens vrede och för hvilken hon sökte utverka nåd.

Den unga Maria var så obeskrifligt täck, så
intagande, så sannt qvinlig, så undfallande och
så innerligt god, att Carl, den eljest så sträfve
och bistre, ej kunde annat än lyckönska sig att
hafva bland sitt stormiga lifs många törnen och
blodiga lagrar fått infläta en sådan täck och ljuft
doftande blomma, hvars egande utgjorde hans
högsta lycka.

Men denna lycka blef ej långvarig. Efter
ett tioårigt äktenskap, hvarunder Maria skänkt
sin gemål sex barn, af hvilka ej mindre än fem
dogo helt späda och endast det fjerde i ordningen
blef vid lif, afled hon på Eskilstuna slott d. 29 Juli
1589, och begrofs i Strengnäs domkyrka. Hon
hade länge lidit af en svår, lokal sjukdom,
hvilken ingalunda förbättrades af de många sorger
hon erfor; ty hårdt måtte det vara, att gifva
lifvet åt så många barn, för att efter en kort tid
nödgas öfverlemna dem åt döden och grafven.

Maria var djupt sörjd af hela svenska
nationen, dock allramest af sin gemål, som aldrig
kunde glömma henne.

Hennes fjerde barn, som öfverlefde henne,
var prinsessan Catharina, sedermera gift med
pfalzgrefven Johan Casimir af Zweibrücken. –
Mariestad, som anlades 1583, har sitt namn
efter hertiginnan Maria, äfvensom den der bredvid
liggande kungsgården Marieholm, der hon och
hertig Carl ofta vistades.

Maria Eleonora. Om denna drottning,
likasom om alla högt uppsatta eller mycket
framstående personer, hafva ofta blifvit och skola
ofta blifva olika och hvarandra motsägande
omdömen fällda. Somliga kasta en mörk skugga af
klander och förkastelse öfver Maria Eleonoras
bild, för hennes synnerliga nyckfullhets och
häftighets skull, för den efterhängsna, nästan
vansinniga kärlek, hvarmed hon mera plågade än
gladde sin kungliga gemål, för hennes brist
på moderlighet mot sitt enda barn, för hennes
theatraliska sätt att sörja som enka, för hennes
aldrig öfvervunna ovilja mot Sverige, samt för
hennes klandervärda flykt derifrån. Andra åter
förlåta henne allt, på grund af hennes olycka
att förlora den dyrkade maken; de vilja ursäkta
hennes besynnerliga lynne, såsom medfödt och
ej i barndomen stäfjadt, och hennes ringa tycke
för vårt land vilja de skylla helt och hållet på
rikskansleren Oxenstjerna, som från början skulle

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 19:53:43 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free