- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
341

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skuthe, Margaretha Pehrsdotter - Skytte, Brita - Skytte, Christina Anna - Skytte, Maria - Skytte, Sara - Skytte, Wendela, dotter af riksrådet S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

riksråd m. m. – Hon var född 1560 i staden
Linköping och dotter af borgmästaren derstädes,
Peder Eriksson, samt blef genom sina barn i
första giftet stammoder för den adliga ätten
Adlerhjelm. – Sin sednare man åtföljde hon på
de många resor till utlandet han nödgades göra,
såsom anställd vid svenska legationen. Hon lefde
till 1657, då hon var 97 år gammal.

Mycket rik måtte denna fru hafva varit, ty
hon skänkte till S:t Nicolai kyrka i Stockholm
den dyrbara altartafla, som ännu finnes der.
Hennes man hade beställt den i Augsburg och
den kostade då 80,000 rdr. Den föreställer
Kristi födelse, lidande och uppståndelse, alltsammans
konstfullt och fint utfördt i silfver, elfenben och
ebenholtz. Den kan efter behag öppnas och
tillslutas, liksom bestode den af flera skåp. År
1692, på en söndag, bortstulos från denna
altartafla några silfverbilder om 300 lods vigt. –
En praktfull minnesvård öfver Adler Salvius och
hans maka finnes äfven i Nicolai kyrka inom ett
särskildt jernskrank.

Skytte, Brita, dotter af ståthållaren på
Stockholms och Upsala slott Lars S., blef gift med
landshöfdingen Johan Strijch. Hon lät 1659
uppsätta en vacker predikstol i Westerhanninge kyrka,
samt gaf i testamente ett orgelverk till Skruckeby
kyrka. Dog 1687 och blef begrafven i
Riddarholmskyrkan.

Skytte, Christina Anna. Landshöfdingen
Jakob Skytte var gift med Anna Bielkenstierna,
med hvilken han hade sonen Gustaf Adolf och
dottern Christina Anna, gift med ryttmästaren
Gustaf Drake, som dog 1684. Innan sonen,
Gustaf Adolf Skytte, hade fyllt 20 år, var han
beryktad såsom sjöröfvare, hvaröfver modern dog
af sorg 1663. Han var i ungdomen både qvick
och liflig samt utmärkt för goda kunskaper.
Tillsammans med några liksinnade bekanta hyrde
han hösten 1657 en holländsk jakt. Utkomna
på hafvet, mördade de den lilla holländska
besättningen, hvarefter han uppsatte och med den
dödade skepparens sigill förseglade ett
köpekontrakt på skutan, hvilken sednare han
derefter begagnade såsom sin egen. En af deltagarne
i sjöröfveriet, hvilken måhända af ånger ville
röja företaget, blef af Skytte och systern Anna
mördad. Med erhållen smak på dylika vikingabragder,
beslöt Skytte några år derefter att
förnya färden. Han och svågern, den ofvannämnde
Gustaf Drake, hopsamlade till ett dylikt företag
tretton man, hvaraf likväl flere icke kände
afsigten med resan. Från Kalmar och från
Blekinges gamla vikinganästen styrde sällskapet ut
på hafvet, begagnande dervid det fartyg som
Skytte förut röfvat. Efter åtskilligt
kringsväfvande i Kattegat och Sundet, träffade man i
trakten af Öland ett holländskt fartyg. Drake tvang
hela sin besättning att aflägga trohetsed. Derpå
angrep sällskapet holländaren, mördade
besättningen, som utgjorde sju man, och flyttade alla
dyrbarheterna och de förnämsta varorna ombord
på Skyttes fartyg. Sedan blef holländareskutan
grundborrad och sänkt icke långt från Öland.
Men vågorna drefvo henne närmare stranden.
Bland folket der i nejden spordes dofva,
smygande rykten om illbragden. Drake med sin
hustru lemnade fäderneslandet. Allt blef
upptäckt. Skytte dömdes till döden. Hans svärfar,
en öfverste Hugo Hamilton, bad om nåd, men
fåfängt. Skytte visade mycken ånger. Efter
kristlig dödsberedelse blef han arkebuserad i
Jönköping d. 27 April 1663.

Skytte, Maria, dotter af landshöfdingen i
Christianstads län Håkan S., var (1710) 60 år
gammal, då hon dömdes från lifvet för stöld.

Skytte, Sara, dotter af ståthållaren på
Tavastehus Jöns Mattsson S., blef gift med
hofjunkaren Henrik Lindelöf. Hon blef d. 28 Sept.
1628 i Åbo hofrätt personligen hörd i frågan om
hennes och hennes broders, Axels, adliga
härkomst, som hon ålades att bevisa, ehuru fadern
1625 var introducerad såsom adelsman, under
N:o 81. Hon berättade då att deras papper och
handlingar genom krig och vådeld förkommit,
men att för öfrigt slägten allmänneligen
erkändes vara adelig, hvarjemte hofrätten fick af Axel
Kurck deras slägtledning och ett intyg af
honom, att Axel Skytte vore af gammal adel,
hvadan hofrätten medelst dom d. 5 Okt. s. å.
erkände Axel Skytte och denna hans syster Sara
för adeliga personer, så hädanefter som hittills.

Skytte, Wendela, dotter af den store Gustaf
Adolfs lärare, riksrådet S., föddes d. 8 December
1608. Hennes fars tillgångar och böjelse
förskaffade henne en, efter tidens begrepp, vårdad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:21:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sqvinnor/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free