Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sparre, Elisabeth - Sparre, Ingeborg - Sparre, Wendela Gustafva - Sperling, Helena - Spolding, Christina - Sporrong, Ulrika Eleonora - Springer, Anna Charlotta - Stading, Evelina - Stading, Franziska - Staël, madame
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ära och kunde ej motstå frestelsen, hvarför han
beslöt att med stor högtidlighet döpa om barnet;
men Serenius ville ej gå in derpå, utan sökte
förhindra detta gyckel med döpelsens sakrament,
hvarför Sparre lät arrestera honom under akten.
Emellan Serenius och Sparre uppstod, i
anledning häraf, en beryktad rättegång, som. slutade
till Serenii fördel. Den omdöpte sonen dog 1 1/2
år efter födelsen, och fick Sparre ej den
hugnaden att få någon manlig afkomma efter sig. –
Grefvinnan Sparre dog i London 1766, 25 år
efter sin man.
Sparre, Ingeborg, dotter af riksrådet Ulfo
Ambjörnsson S., blef gift med drottning Blancas
gunstling, hertigen af Skåne och Söder-Halland,
Bengt Algotsson, som dödades i Halland 1360.
Hon blef förskjuten af sin man och dog under
en pilgrimsresa till Kristi graf.
Sparre, Wendela Gustafva, dotter af kaptenen
vid prins Fredrik Adolfs regemente Gabriel S.,
blef 1801 gift med en af rikets herrar,
Öfverhofjägmästaren Axel Oxenstjerna. Hon blef
ledamot af Målare-Akademien 1797 och dog 1855,
83 år gammal, samt begrofs i Oxenstjernska
grafven i Upsala domkyrka, och var den sista som
fick nedsättas i denna kyrka.
Sperling, Helena, dotter af fältmarskalken
Göran S., föddes 1668 och blef på 1680-talet
gift med general-fälttygmästaren Henning Rudolf
Horn, samt dog i Narva 1704. Horn måste 1704,
d. 10 Aug., efter ett förfärligt blodbad, se Narva
intagas af ryssarne och hans frus lik upptagas
ur kopparkistan, afklädas svepningen samt
bortföras på en kärra och kastas i strömmen. Sjelf
måste han med 5 barn gifva sig fången, och
utstod ett hårdt fängelse bland de gröfsta
brottslingar.
Spolding, Christina, död d. 23 Dec. 1721, var
gift med handelsborgmästaren i Norrköping Carl
Johansson. Hon har gjort sig bekant genom den
bedriften, att hon räddade större delen af
kyrkans silfver och skrud, då ryssarne 1719 brände
Norrköping. – Hon hade till kyrkan skänkt
silfver och penningsummor.
Sporrong, Ulrika Eleonora, enkefru, skänkte
år 1824 3000 rdr rmt till Clara fattighus.
Springer, Anna Charlotta, född Wienecker.
Om denna fru veta vi ej mera än att hon 1772
troligen var föreståndarinna för Murbeckska
Inrättningen i Stockholm, som af den namnkunnige
kyrkoherden Petter Murbeck blifvit inrättad till
vårdsanstalt och uppfostran för utfattiga och
föräldralösa flickor. Man vet också att det var hon
som slutligen vårdade den utomordentligt store
predikanten Anders Elfving, som under sina
predikoresor fann kyrkorna för trånga, så att han
t. ex. en gång, då han skulle predika i
Amiralitets-kyrkan i Carlskrona, måste, på begäran, hålla
sin predikan på slätten utanför kyrkan, emedan
omkring 10,000 åhörare hade infunnit sig. Mot
slutet af 1771 kom han till Stockholm och
predikade der för lika talrika åhörare, men blott
några månader, då han insjuknade och fördes
till Murbeckska Inrättningen på Södermalm, der
han blef vårdad af fru Springer, och det var
hon som tillslöt ögonen på detta "brinnande och
skinande ljus", som tillhörde en bättre verld, för
hvilken han här i lifvet arbetade. Elfving dog
d. 31 Mars 1772, föga öfver 27 år gammal.
Stading, Evelina, artist och elev af
Fahlcrantz. Under det att ett par andra utaf denne
mästares elever bildade sig härmningsvis efter
sin förebild, utvecklade mamsell Stading sin
talang alldeles originelt. Men hon dog tidigt
under en vistelse utrikes.
Stading, Franziska, född i Berlin 1753. Hon
kom såsom helt ung hit till Sverige och antogs
snart vid Kongl. theaterns lyriska scen. Hon var
vacker, älsklig och naiv. Behag och blygsamhet
säges hafva varit hufvuddragen i hennes
karakter. Cora, Iphigenie och Antigone voro, säger man,
de roller, hvari hon lyckades bäst. Den
sistnämnda rollen spelade hon ännu sedan hon var
långt ifrån ung. Hon fick 1806 afsked från
theatern, med pension, hvarefter hon ännu några år
uppehöll sig i Sverige, tills hon begaf sig
utomlands.
Staël, madame, en dotter af fransyske
finansministern Necker, gift med svenske ministern i
Frankrike, friherre Staël von Holstein. Hon var
visserligen icke till börden svensk, men vi tveka
dock icke att bland svenska qvinnor upptaga
denna verldskunniga dam, eftersom hon var gift
med en svensk. Det måste otvifvelaktigt hos
oss väcka ett slags stolthet, att denna, den
snillrikaste qvinna verlden hittills känt, föredrog att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
