- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
354

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Starck, Ingeborg - Steb, Anna Christina - Stempkoska, Maria Sofia - Stenbock, Anna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vid hennes första uppträdande besegrade hon så
väl åhörare som kritik. Hennes namn är i hvarje
mun; hon hänför den mest svårförnöjde och
fängslar den mest motsträfvige. – – –" Orsaken,
hvarför denna nya stjerna på konstens himmel
är så godt som okänd i sitt rätta fädernesland,
torde få sökas deruti, att hon ännu aldrig
beträdt fädernejorden. Född och uppfostrad i
Petersburg, omtalas hon oftast såsom ryska. M:ll
Starck återkom till Petersburg, der hon flera
gånger låtit höra sig, såväl offentligen som hos
den kejserliga familjen och i enskilda hus.
Petersburgs tidningar öfverbjuda hvarandra i
yttranden sådana som dessa: "Det sköna elfva-åriga
barn vi förr beundrat har nu åter framträdt för
våra ögon såsom en redan namnkunnig pianist.
– – – Det älskvärda barnet, med sina yppigt
fladdrande lockar, som fängslade oss genom sitt
medfödda konstnärssinne, är nu en af verldens
första pianister, om ej den första, både till
talang och bildning. – –" 2) "Ingeborg Starck
är en glänsande uppenbarelse i musikens verld;
– – – om mythologien ej vore någonting så
alldeles urmodigt, skulle man kunna kalla henne
fortepianots gudinna, så mycket hellre som
virtuosens yttre fullkomligt rättfärdigar denna
benämning."

Steb, Anna Christina, var född 1682 och dog
1722. Hennes föräldrar voro regeringsrådet i
Bremen Johan Steb och Christina v. Bremen.
Hon blef 1704 gift med kammarherren Gustaf
Adlerfelt, som, då konungen lemnade sin här en
liten hvila och tillät sina ministrar och
generaler att emottaga besök af sina fruar i Heilsberg
i Preussen, begagnade sig af tillfället och
fullbordade en äktenskapsförbindelse, som han
redan fyra år förut i Wismar hade aftalat.
Adlerfelt blef, fem år derefter, 1709, i slaget vid
Pultava, bredvid konungens hästbår, dödad af en
kanonkula. Enda sonen i detta äktenskap, Carl
Maximilian Johan A.
, blef guvernör för hertig
Carl Peter Ulrik, sedermera kejsar Peter III i
Ryssland. – Anna Christina Steb blef sedermera
omgift med artilleri-bokhållaren i Pommern och
Wismar David Kohl. – Fru Anna var ett
mycket bildadt fruntimmer och skref obehindradt
flera språk samt gjorde under sin mans ögon
ett utdrag på tyska af hans dagbok, ända till
konungens intåg i Sachsen. Detta utdrag lät
hon på egen bekostnad trycka i Wismar. Dels
emedan ingen bokhandlare varit intresserad af
att kringsprida detta arbete och dels emedan
en mängd exemplar, som skulle öfversändas till
Sverige, på sjön gingo förlorade, har denna bok
blifvit sällsynt.

Stempkoska, Maria Sofia, född i Polen, blef
gift med den berömde operasångaren Christoffer
Karsten, som dog 1827, 70 år gammal.
Crusenstolpe skildrar henne sålunda: "För
hofatmosferen syntes Karstens fru enkom danad. Intet ord,
ingen röstens böjning, ingen rörelse af någon
lem, som ej var behag. Förbindlighet i hvarje
uttryck, hvarje åtbörd; finhet och ledighet i hvarje
samtal; val af ämnen för dem, som inbjöd att
deltaga, utan att förstumma eller oroa någon;
förekommande i första ögonblicket, äfven mot
främlingen, och lika artig mot alla, utan att fästa
sig vid någon med förkärlek, utan att visa köld
mot någon, var hon ett lefvande sammandrag af
hoftonen i konung Gustaf III:s tid." Hon dog
på 1840-talet, 95 år gammal. Hon var
mormoder till den namnkunniga dansösen Marie Taglioni»

Stenbock, Anna, samt drottning Catharina
Stenbocks syskon, hvilka sednare vi här omnämna
för deras ovanliga olycksöden. Anna Olofsdotter
Stenbock, dotter af stamfadern för den yngre
Stenbockska grenen, riksrådet och lagmannen i
Östergöthland Olof Arfvidsson S., blef gift med
ståthållaren Nils Ribbing och fördes, 1520, på
Christian Tyranns befallning, ifrån Jonköping till
Danmark, tillika med flera andra ädla och förnäma
qvinnor, och insattes uti Blå tornet i Köpenhamn,
men återkom derifrån till Sverige med
riksföreståndaren Sten Sture d. y:s enka, Christina
Gyllenstjerna. Annas brorsbarn, Catharina, blef
konung Gustaf I:s tredje gemål. Af drottningens
syskon nämna vi: Abraham, som 1567 blef
mördad i Upsala på konung Erik XIV:s befallning.
Olof blef på hertig Carls befallning utförd i
skogen, fastbunden vid ett träd och skjuten samt
nedgräfd, likt ett osjäligt djur, i ett bredvid
liggande kärr, hvarur Erik XIV:s drottning,
Catharina Månsdotter, sedermera lät upptaga sin fordne
hätske fiendes lik samt gifva det en anständig
begrafning. Hans lefnad var utmärkt för råhet
och vildhet, och skall han, såsom fångvaktare åt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:21:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sqvinnor/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free