- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
359

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stigsson, Elin - Stina Kajsa, den långa Lappflickan - Stjerncrona, Brita Christina - Stjerncrona, Elisabeth - Stjerneld, Catharina

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppträde sig tilldragit, och bland folket i
Österlöfs by lefver dess minne i sången och sagan.
Men Österlöfs hofgård föll till domkyrkan i Lund
för det ohyggliga brott, som inom dess murar
sålunda blifvit begånget.

Stina Kajsa, den långa lappflickan. Af all
slags namnkunnighet kan ingen vara mer
oförvärfvad än den, som ofvanskrifna person vunnit.
Lapparne äro i allmänhet ett småväxt slägte,
betydligt mindre än nordbon. Så mycket mera
förvånande är det då, att bland detta folk se en
person uppväxa, betydligt öfverskridande det
vanliga menniskomåttet, och märkvärdigast af allt,
att denna person var en qvinna. Den 16-åriga
Stina Kajsa kunde således ej undgå att bland
sina landsmän ådraga sig uppseende, och
hennes namn blef snart bekant vidt omkring i
bygden. Man rådde henne då att draga nytta af
den sällsynta utmärkelse, naturen gifvit henne,
och att låta se sig för penningar. Förslaget
väckte väl i början någon betänklighet, men
antogs snart, och hon begaf sig på väg nedåt
landet, åtföljd af sin fader, som, stående bredvid
henne, räckte med sin hjessa upp till hennes
armveck. Hon kom i slutet af vintern 1837 till
Stockholm, der nyfikna strömmade till att
beskåda henne. Efter hand svalnade likväl
nyfikenheten, spektatörerna upphörde, och jättinnan
kunde sålunda befria sig ur sitt sjelfvalda
fängelse, samt, lik en annan, vandra omkring på
Stockholms gator, der hon likväl aldrig förfelade
att ådraga sig uppmärksamhet. Hon var
precist 6 fot 11 tum lång, såsom bevisas af ett ännu
förvaradt mått, taget af henne vid några och
tjugo års ålder. Således var hon en half aln
längre, än mängden af karlar och 3 qvarter
längre, än de flesta af hennes eget kön. Kroppen
var proportionerligt bildad, men groflemmad, och
ansigtet, ehuru just ej någon skönhets, likväl icke
obehagligt. Om våren 1838 återvände hon hem
med den insamlade skörden, hvilken ej lärer
varit obetydlig. Denna väckte emellertid
spekulationsandan, och Stina Kajsa var bestämd att
sträcka sitt rykte äfven öfver Europa. Några
skånska handlande kommitterade nemligen en
bokhållare, vid namn Wolfenstein, att med henne
och några hennes landsmän företaga en färd
genom flera främmande länder. Herr Wolfenstein
begaf sig derför 1838 upp till Lappmarken, der
han med henne och sju andra lappländska
personer uppgjorde följande vilkor: Sällskapet skulle
åtfölja honom i 2 års tid genom södra Sverige,
Danmark, Tyskland, Frankrike, England och
möjligen Ryssland på återvägen, under tiden åtnjuta
föda och nödiga kläder samt 3000 rdr rmt
(hvaraf en tredjedel straxt erlades) tillsammans, så
fördelade, att Stina Kajsa skulle erhålla 1300 rdr.
– Sedermera såg man hennes figur uti ett
vaxkabinett i Stockholm, bland verldens största
notabiliteter. – Hon dog ung – mellan 30 och
40 år – och hade under de sednare åren haft
svag helsa. – Slutligen har den i lifstiden
nitiske anatomen Anders Retzius beredt sig
tillfälle att föreviga skelettet af den ovanliga
kroppen. Detta står nu uppstäldt i Carolinska
Institutets museum i Stockholm.

Stjerncrona, Brita Christina, dotter af
kammarherren David S., donerade 1822 ett kapital,
som 1852 utgjorde något mera än 25,000 rdr
rmt, till 3 pensioner inom slägten, och efter
slägtens död till 6 pensioner åt adliga ogifta
fruntimmer.

Stjerncrona, Elisabeth, dotter af den förste
justitiekansleren Gabriel S., föddes 1714, blef
1729 gift med presidenten i Bergskollegium
Fredrik Gyllenborg och afled 1769. Hon hade
ovanlig kunskap i bibliska concordantier, och har ur
den heliga skrift sammandragit ett theologiskt
system, tryckt 1756 och 1760 i tvänne delar i
qvartformat, med titel: "Mariæ bästa del".
Äfven har hon utgifvit "Svenska tankar öfver den
22 Juni 1756"
. Denna skrift handlade om
upptäckten af den bekanta sammansvärjningen till
konungamaktens utvidgande. Ständerna vakade
då natten mellan d. 22 och 23 Juni. Vidare
innehöll den uppgifter om d. 26 Juli, då de politiska
förbrytarne halshöggos.

Stjerneld, Catharina, dotter af kammarrådet
Samuel Larsson Eld, adlad till Stjerneld. Hon
var född 1667 och blef gift med
häradshöfdingen Magnus Paulin. Uti en gammal bönebok
har hon, 1680, antecknat, att prins Gustaf, konung
Erik XIV:s son, varit gift med Brita Karth,
dotter af fältöfversten Peder Karth, samt att prins
Gustaf var hennes farfars far. Den olycklige
fursten hade i Polen blifvit bekant med Brita

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free