- Project Runeberg -  Anteckningar om svenska qvinnor /
375

(1864-1866) [MARC] Author: Wilhelmina Stålberg, P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Theresia Amalia Carolina Josefina Antoinetta - Thersner, Thora

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Albrecht VI, hertig af Mecklenburg (den förres son), d. 1547.
_______________________________________________
Johan Albrecht, hertig af Mecklenburg, d. 1575.
__________________________________________
Johan III, hertig af Mecklenburg, d. 1592.
________________________________________________
Adolf Fredrik I, hertig af Mecklenburg, d. 1658.
__________________________________________________________
Adolf Fredrik II, hertig af Mecklenburg-Strelitz, d. 1708.
_____________________________
Carl Ludvig Fredrik, d. 1761.
__________________________________________________________
Adolf Fredrik IV, hertig af Mecklenburg-Strelitz, d. 1794.
________________________________________________________________________
Charlotta, gift med Fredrik, hertig af Sachsen-Hildburgshausen, d. 1818.
____________________________
Theresia. Edvard.
_________________________________________________________________
Theresia Amalia Carolina Josefina Antoinetta, prinsessa af
Sachsen-Altenburg, född d. 21 Dec. 1836.

Fullt svensk blef hon den 16 April 1864, då
hon i Altenburg vigdes med svenske arfprinsen
Nicolaus August, hertig af Dalarne, med hvilken
hon redan förut stod i aflägse slägtskap på det
sättet, att hennes faster, Theresia, var gift med
prinsens mormors broder, konung Ludvig af
Bayern, som dog 1810.

Thersner, Thora. I bredd med våra
författarinnor, men på en annan väg producerande,
utmärker sig demoiselle Thersner. Ett allmänt
kändt och värderadt arbete, "Svecia Antiqva et
Hodierna", utgafs i förra århundradet af grefve
Dahlberg, ett dyrbart arbete, som näppeligen i
vår tid skulle kunna utgifvas i koppartryck, ehuru
det blifvit fortsatt lithografiskt. Det var, redan
i början af innevarande århundrade, i det
afseendet föråldradt, att efter lång mellankommen
tid de teckningar, arbetet gifvit, icke mera
svarade mot det nuvarande utseendet, äfvensom en
mängd andra märkvärdiga ställen funnos, de der
icke i Dahlbergs arbete voro intagna. Konung
Carl XIII ansåg att ett nytt arbete, i planen likt
det gamla, borde utgifvas, och uppmanade
dertill kaptenen (sedermera öfverstelöjtnanten) Ulrik
Thersner, som inom geniekorpsen gjort sig känd
såsom tecknare. Man anser sig icke behöfva
förbigå det denne man väl också gjort sig för
öfrigt utmärkt. Såsom kommenderad att vid
ingenjörsarbetena biträda general Boje under
belägringen för den holsteinska fästningen
Glückstadt visade han hvad man genom beslutsamhet,
energi och insigter kan åstadkomma, så att, när
fästningen slutligen kapitulerade, befälhafvande
generalen, i sin rapport derom, uppgaf kaptenen
Thersner såsom den der förutan hvilkens
åtgöranden fästningen icke skulle blifvit tagen, eller
åtminstone icke så snart. – Efter freden
företog kaptenen utgifvandet af den omnämnda
fortsättningen af det Dahlbergska verket, dervid
biträdd af majoren (sedermera generalen) Akrell,
som jemte sin skicklighet att karakteristiskt
teckna träd med framgång öfvade den så kallade
Aqyatinta-gravyren. Så utkommo en mängd
häften af "Sverige framstäldt i teckningar". Men
utgifvaren dog år 1828, och en fortsättning af detta
intressanta verk besörjdes derefter af majoren
(sedermera öfverintendenten) Anckarsvärd, för
sterbhusets räkning. Det var å denne utgifvares
sida ett drag af deltagande. Vilkoren dervid äro
obekanta. Emellertid erfor bemälde
öfverintendent ledsamheten af en långvarig ögonsvaghet,
så att han måste spara detta ömtåliga sinne.
Likväl var arbetets utgifvande ett vilkor för
Thersnerska familjens utkomst. Då föreslog
öfverintendenten att den unga dottern i huset skulle
fortsätta utgifvandet. Hon hade utmärkt sig i
figurteckning, men icke försökt sig i teckning af
landskap. Det första försöket på papper
lyckades utöfver all förväntan, och beslutet blef att
hon dädanefter skulle sjelf besörja utgifvandet,
dock i början under tillsyn af öfverintendenten,
som med fortsatt välvilja öfversåg och lade hand
vid jemkningar å ritningarne på sten (ty nu var
lithografien den konstgren som användes).

Kaptenen Thersner hade haft utgifvandet
ifrån år 1816 till 1828, derefter vidtog
öfverintendentens arbete, som fortsattes till år 1843
samt med hans tillsyn till 1845. Från denna tid
har demois. Thersner intill närvarande tid (1866)
ensam fortsatt utgifvandet, rest till egendomar,
utvalt vuer och gjort teckningarne.

Detta stora arbete, som är en prydnad och
i mer än ett afseende en heder för Sverige, har
hittills utkommit i 87 häften, af hvilka likväl flera
äro utgångna, så att i närvarande stund
kompletteringen icke kan ske med mer än 68 häften.
Man måste ifrigt önska att artistens helsa och
lifstid måtte länge ännu tillåta henne att
fortsätta detta för vårt land så hedrande arbete,
äfvensom man kunde önska att ständerna, eller
blifvande riksdagsmän, ville med mera

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 22:41:32 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sqvinnor/0411.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free