Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Westerling, Susanna - Westerstrand, Hertha Aurora - Westfal, Elena - Westgöthe, Catharina Hansdotter - Widerberg, Henrietta Sofia - Widström, Ulrika Carolina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa summor till ofvannämnda
välgörenhetsinrättningar.
Westerstrand, Hertha Aurora, dotter af
presidenten i Statskontoret Pehr W., föddes d. 16
Febr. 1821. Lyrisk skådespelerska,
koloratursångerska, ledamot af Musikaliska Akademien; var
1853–54 engagerad vid Hoftheatern i Coburg
och Gotha; uppträdde med stort bifall åren
1855–56 å Kongl. theatern i Stockholm som Lucie
i operan af samma namn, som Rosina i
Barberaren, som Adina i Kärleksdrycken, etc.; sjöng
1857 på konserter i London och Paris; vistas
för närvarande i Stockholm.
Westfal, Elena, instiktade, sedan hon blifvit
enka, ett kapell i Westerås, vid vestra
domkyrkomuren, med vilkor, att tre messor skulle årligen
hållas för henne och hennes föräldrars själar,
såsom en attest af Johanne curato ecclesiæ
cathedralis Arosiensis och flere, anno 1353, utvisar.
Westgöthe, Catharina Hansdotter, en adlig
jungfru, ty hon förde i sitt vapen en sporre och
tre stjernor. Hon var konung Johan III:s älskarinna,
med hvilken han hade trenne barn:
Julius Gyllenhjelm, som blef adlad 1577 och
sedan ståthållare på Åbo slott; Sofia Gyllenhjelm,
som 1580, på Wadstena slott, blef gift med
fältöfversten Pontus De la Gardie; samt Lucretia
Gyllenhjelm, som dog ung 1585. Catharina
Hansdotter är således stammoder för så väl
friherrliga som grefliga svenska ätterna De la Gardie
och adliga ätten Gyllenhjelm. Hon blef sedan
gift, först med ståthållaren på Åbo slott Claes
Andersson, som blef halshuggen 1563; deras
dotter Brita åter blef gift med ståthållaren på
Kalmar slott Carl Gustafsson Stenbock, broder till
drottning Catharina Stenbock. Sedermera gifte
Catharina Hansdotter sig med ståthållaren på
Åbo slott Lars Hordeel, som dog 1591, sedan
han förut blifvit adlad af konung Johan III. –
"När fru Catharina födde sitt första barn Brita,
en drottnings svägerska, var hon så sköflad och
frånröfvad allt, att hon ej egde en klut som hon
kunde svepa sitt barn uti, utan hon måste skära
sitt förkläde sönder och svepa barnet deruti, och
en bondgumma gaf henne en list, hvarmed hon
kunde omlinda det." Förut hade hon lefvat i
furstlig prakt, men emedan mannen deltagit i
hertig Johans stämplingar blef huset spolieradt på allt.
Widerberg, Henrietta Sofia. Lyrisk
skådespelerska vid Kongl. operan i Stockholm; född
1796; afgick från scenen 1837, då hon erhöll
pension och titel af hofsångerska. "Säges af
kännare hafva bättre än måhända någon samtida
sjungit Mozarts tonskapelser". Saknande
musikaliska studier, utförde hon alla sina sångpartier
efter gehör, men med en abbandon och med en
röst, som gjorde henne till sin tids Armida på
scenen; vistas för närvarande i Stockholm, okänd
af nutidens publik, men icke glömd af dem,
hvilka hört henne i hennes blomstrande period.
Widström, Ulrika Carolina, dotter af
orgelbyggaren P. N. Forssberg, föddes d. 24
November 1767 och ingick äktenskap med
hofrepetitören C. Widström, med hvilken hon lefde ett
lyckligt äktenskap. Hon var en skaldinna af högre
ordning, ehuru hon dock, besynnerligt nog, är
mindre känd och omtalad än hon förtjent. I
Hammarskölds anteckningar om svenska
vitterheten upptages hon såsom stående fru Lenngren
aldra närmast bland våra skaldinnor, och så väl
Kellgren och Leopold som Thorild och Lidner
berättas hafva varit lifliga beundrare af både
hennes poesier och hennes okonstlade skönhet.
Atterbom återväckte först hennes minne i
"Phosphoros", der det bland annat heter: "den som
älskar det unga, det täcka, varma och lifliga i
i poesien, ville gerna för en liten ny erotisk bok
af fru U. C. W. lemna fruarne Brenners och
Nordenflychts jättelika qvart-luntor, med alla
vidhäftade testimonier, åt den förste Omar, som finge
det infallet att uppbränna dem. Klar och mild
som en vacker sommardag begynner den
anspråkslösa samlingen. ... Det är det unga lifvets
blommiga förtjusning, som hon besjunger. ... Men
det herrligaste stycket i hela samlingen är
"Korgen". ... Detta stycke visar i den fullkomligaste
dager denna egna, naiva vällustighet, som är
menlöshetens och naturens, och som ännu ingen
svensk skald förmått uttrycka med denna
oefterhärmliga ton." Konjunkturerna torde dock hafva
haft en ej så obetydlig del uti fru Widströms
ynnest inför konstdomarne, och Leopold
erkänner detta oförbehållsamt: "när man springer
enkleken med en ung skaldinna bland höstackar,
recenserar man ej så skarpsynt bristerna i
hennes poemer". Fru Widströms förnämsta arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
