Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fig. 11. Det liart dock hända, att dert svi letande stammen tänder upp ltela
rutkakan med allt vid vilket den klamrat si* fast. PÅ Granskär har jag i en
stormlucka frin katastrofen 1331 mätt en 30 50 cm tjrek granrotvälta med
ett upplyft granitblock, li il lande 120x16X50 cm oclt med undei’ltanten 130 cm
ovan maiiten. Pig. 17.
Då de uppvräkta rätterna multnat, sjunker jorden med sin forna, ltumus
oclt podsolerade mineraljord oregelbundet tillsammans såväl i den fiadta, ej
så sällan periodiskt mer1 eller mindre vattenfyllda sliÅl, vilken i marken bildats
efter’ rotvältar, som över1 dess bräddar’. JStohniiSo-.yojviuti odi yctuät&eAttfidmtit
bb i vÅra sko gar’s markprofiler Icaraliteristiska element, som säkei’ligen förtjäna
ett specialstudium. En god början liar’ gjorts av J. E WaMxrwn i lians
"Naturbetingelserna för de nordsvenska järnpodsolerade moränmarkernas
tallhedar’ ooli mossrika slcogssamhällen."
Meteorologiska faktorer.
Siatmcnt Stormens styrka under ett skogsfall uttryolit i sekund-
meter’ eller’ med ett nummer i Euaufokts skala ger ju ett visst symptomatiskt
värde, men det är de individualiserade, kanske mycket kortvariga
liuvudstö-tarna, i villia stormen uppdelar’ sig, som egentligen äru nerbrytande, och dessa
registreras ej sÅsom sÅdana vid vanliga meteorologiska obser’vationer. De
Pr Aoroms grader, som under lo. tas tro fen 1331 registrerats inom
skogsfallsom-lädena, äru emellertid de tre högsta: 10 (storm), 11 (syåtstorm) och 12 (orkan).
ifcdeiiönl Det är välbekant, att regn och vit snö hjälpa vinden
attsi-väl bryta sönder1 grenvertret som att fälla hela trädet Ett makabert eaempel
pi det första fallet lämnade Nordens största lönn, Alsikelönnen, vars väldiga,
regntyngda krona sönder’bröts av stormen natten mellan den 30 och 31 augusti
1323 (Skknanuuk i Upsala Nya Tidning 1.3. 1323). De ohyggliga
verkningarma av decemberstormen 1331 ökades i hög grad av vät snö, och allmoge
konstnären H.-uvs Wikstköms suggererande bilder frÅn början av 13C0 taletöver
1735-katastrufen ge oss en 136 År äldre upprepning av 1331-Års tunga, men
do dr ry Itände snöstorm.
Sekundärt- kan nederbörden verka genom att och sA var’ fallet 1331
nigra dagar1 förut ha uppblött rhiäosfdren, varigenom rotbretten befordras.
Stambrotten befordras däremot av tjäle i marken.
On&iatizng i efci! foy yotsy/sti/ntet »ori»tmne}c viiith-itcfiriiigen. Man känner1,
särkilt genom tyskarnas undersölmingar, att ett stöd rotsystem blir kraftigare
pÅ läsidan än pÅ lovarts idan om den ridande vindi’ilctningen.
HrnruAr.!)!-Gauu och Lderoic anföra p. 12: "I Uppsala har ialettagits, att sydvästliga
vindar- utgöra 13 % av antalet vindar’, sydliga 14 SJ, medan nordliga utgöra
12 % och nordvästliga 10 %. Decemberstormen var’ nordlig med nÅgon
dragning Åt nordvästlig, varför den pressade träden i en riktning, för vilken de ej
hade vant sig." Själv ser jas i II, Itap. 5, problemet frin en annan synpunkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
