Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biologiska faktorer.
Jhyiten. 1 nära samband mal frågan om stcdrotsystemets utbildning
stårproblemet om skogsbr-f-nens hållfasthet, viUcen decemberstormen 1931 kraftigt
demonstrerade. LHedeiuaxx-Gace s;iger i sin uppsats "Olika s)(ogs testånds
motståndskraft vid stormåverkan " härom )i. 31 3Ii:
ii Att dessa bryn sä väl Itunna motstå även myclcet kraftiga Stormar, är
Itanslte inte si mjolcet att undra på bl. a med tanlte på att vinden vid
mötandet av ett dylikt bryn tvingas uppåt för att sedan slä ner med öltad styrka
en bit in i beståndet
Mera märkligt är- däremot, att det icke blott är- de mot vinden vettande
brynen, som överleva katastrofen, utan att alla kantbälten,t. o. m. läsidans alltså,
Idaia sig till en bredd av 20 30 meter.
Lika väl som ett i friställning uppvuxet träd lyckas anpassa sin stam
och sina rötter för- att motstå vädrets madder, lika väl böra givetvis träden
i ett bryn genom de ständiga påfrestningar-, som de utsättas för-, kunna stärka
såväl sin stam som sina rötter. Att så även slter, framgår- för övrigt av en
undersökning av D.-r Fri-tvsche, som i sin nyss citerade avliandling påvisat,
att det virke, som utbildas av träden i syilva brynet, är- mera liällbart än det
virke, som utbildas av lika grova träd längre in i testindet, Enahanda fann
han för hållandet var a med rötter na och sär-slolt kunde konstateras, att »arge
träd som överlevde en viss liatastrof, alltid hade sitt mekaniska rotsystem
sär-slolt lo-aftigt utbildat»
iS.-ävjörs sfviuiitvisttibiiixr. Granen är-, som denna avhandling med laaft
framhåller, inom sitt europeiska utbredningsområde sämre utrustad att motstå
>o(-brott Lin andra trädslag. LEarrskogslitteraturen såväl inom som utom Sverige
vittnar-härom. Vindfastheten lon bland den medelsvenska granskogens
huvudträdslag sättas i ordningen; björ-le. asp (på grund av de brottbefordrande
röt-sliadomas frekvens sätter- iag den efter björlcen), tall och gran. Grunden till
granens ringa motståndskraft ligger- i rotsystemets morfologiska utbildning.
Systemets grova element ligga flackt och ytligt Sänkar-e och
föranlc-ings-rötter är-o eg talrika Genom vissa yttre omständigheter- kan svag le ten
ytterligare ölias. le vilctigaste orsakerna tid rotbrott Liro:
1. På näringsrik (jordmån blir vatsystemet ei så kraftigt som på
torftigare -jordar-.
2. En storm vid tjällossningen ock efter- ihållande regn, då hela
rotsystemet kan Ico mma att ligga i blöt .iord, är- farlig.
3. I märg lig mor-lin får man ei siillan en annan för uppkomsten av rot
brott gynnsam faktor: en övre, i bitar- sönderfallande vittringsjord, om ei
från tör.ian rent av ytmor-än, och en undre, fast, ovittrad bottenmorän. Det
är- särskilt HcDKHiXX-GAiuj och LiisEcx, som framhållit farligheten av en
sådan markprofil.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
