Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hylocomiwm-mattii, särskilt då H. parietinmn utgör huvudkonstituenten, är ett
mycket oförmånligt substrat för grodd- ocli ungplantor.
Om man skulle känneteckna hällmarkstallskogens i Fiby konstitution, kan
man komma med en paradox: den saknar grundsamhälle, den är ett
edajid-komplex, ty berghällens moss- och lav-associationer såsom grundsamhällen kunna
ej utan ett visst våldförande på naturen intagas i skogs-begreppet. Be äro i
sin utveckling icke i nämnvärd grad påverkade av tallarnas rotsystem,
be-skuggning eller förna. Bet är endast det obetydliga talluppslaget i
rhacomi-trieta och cladineta som direkt skulle kunna föra dem in i skogarnas serie.
Ben egentliga föryngringen sker i källkar, skrevor och sprickor, ocli det iir
en smaksak om dessa skola benämnas edafider eller ej.
7. Psilamlers karta över Fiby—Kvarnberg.
Professor Hesselmans postulat i hans första stridsskrift om Fiby: Be-
teckningen (å Psilanders karta av 1781, 1784 och 1785) ’Backar uti ängen’
å avdelning 39 kan väl närmast tolkas som en delvis skogbevuxen betesmark»
upprepas i H. Ill p. 527 och skall nu vara »till fullo bestyrkt». Jag har
svårt att förstå, hur Hesselman, som synnerligen väl studerat denna karta
med dess »Chartae Beskrifning» av 1784 och 1785, kan ha undgått observera
att i beskrivningens nr 39 »Backar uti ängen» vid uppdelningen i »åker»,
»äng», »beteshagar» och »skogsbackar» hela arealen, 60 tunnland 20
kappland, upptages som »skogsbackar», absolut ingenting som »beteshagar», dit viil
»en delvis skogbevuxen betesmark» bör har förts.
»Ängen» i begreppet »Backar uti ängen» är, som jag i min utredning
av den topografiska nomenklaturen kring Fibyskogen i Sern. III p. 6—7
framhåller, givetvis de vidsträckta ängsmarkerna på ömse sidor Fibyån mellan
sjön och dämmet.
Ur denna äng uppstucko då och uppsticka i nuvarande stund
skogsbackarna på det genom de mäktiga och gro vblockiga ändmoriinerna kuperade
Fibyberget, och troligen tedde de sig 1785 på sätt som generaldirektör
Harald Malmberg i sin svarsskrivelse på professor Hesselmans hänvändelse
(III p. 563) antar:
»Enligt i kartbeskrivningar från såväl denna som senare tid använd
terminologi bruka ’backar’ i detta sammanhang beteckna sådana inom med
gärdesgård omhägnade ägotrakter belägna områden, som på grund a.v sin
beskaffenhet icke blivit eller lämpligen kunnat bliva föremål för odling till åker
eller äng. Man kan antag-a, att inom ifrågavarande ’backar’ berg gått i
dagen eller att de varit blockiga eller mycket steniga samt att de i allmänhet
varit be växta med blandskog, sannolikt med riklig förekomst av en.»
Generaldirektör Malmberg kan sålunda liksom jag- ej finna, eller anför
åtminstone ej något positivt skäl för, att uttrycket »ängen» i »Backar uti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
