- Project Runeberg -  Skrifter utgifna af Svenska sällskapet för antropologi och geografi / Antropologiska sektionens tidskrift /
4

(1878-1880) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr 5. Om de svenska folkmålens frändskaper ock etnologiska betydelse af J. A. LUNDELL

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

Bd I. Nr 5. — J. A. LUNDELL.

ock Rietz, utgifvarne af våra båda allmänna dialektlexikon, hafva
i ämnet icke yttrat sig, ehuru man väl kan tycka, att frågan bort
ligga dem tämligen nära. Rydqvists undersökningar stanna inom
det svenska litteraturspråket. Landsmålen äro tydligen ett område,
som han för sin egentliga uppgift anser främmande ock hvarifrån
han blott hämtar vissa notiser, som han finner för sin
framställ-ning upplysande. De, så vidt jag vet, ende, hvilka försökt en
indelning af våra landsmål i det hela, äro Sv. Hof ock C. J. L. Almqvist. I
sin Dialectus vestrogothica l) anmärker den förre, den skarpsinnige
författaren till Svänska språkets rätta skrifsätt, att »i Sverige finnas
nästan lika många dialekter som landskap, eller hällre härader.
I allmänhet kunna de likväl delas i den svenska ock götiska».

Den svenska innefattar enligt Hof:

Uppländska i Uppland, Södermanland, Närike ock Västmanland,
hvilkas dialekter »väl sinsemellan äro ej obetydligt skilda, men
dock onekligen i det mesta äro ense eller åt minstone
öfverens-stämma sinsemellan mera än med andra mål. Uppländskan
anses för den bästa af alla svenska dialekter».

Dal ska, som talas olika i trakten af Falun ock längre åt väster,
där målet är så främmande, att man kunde tro sig höra
utlän-dingar ock ej ens grannarne i Västmanland förstå det.
Norrländska i Västerbotten, Ångermanland ock Helsingland »ock
flere stammars mål, som bo åt Norrlands västra landskap till».
Den götiska omfattar:

Östgötska med alla verb i infinitivus på -e,

Västgötska — hvartill möjligen höra värmländska ock dalboska
— med verben i infinitivus på -a; båda dessa med »tjockt» 1.
Småländska utan »tjockt» 1.

Skånska — hvartill möjligen kunna hänföras gottländska,
blekingska, halländska ock bohuslänska — med många danska ock
tyska beståndsdelar.

Almqvist låter jämt hälften, 236 sidor af 472, af sin Svenska
språklära i dess 3:e upplaga2) upptagas af trettonde kapitlet »om
de svenska landskapsmålen eller provinsdialekterna». Mera ledd af
sitt snilles omedelbara uppfattning än af omfattande ock grundliga
språkstudier, gifver han inledningsvis en ganska god utredning af
landsmålens allmänna ställning ock betydelse. Det är också här
han framkastar planen till landsmålsföreningarne, som först 32 år
senare kommo till stånd i Uppsala. Största delen af kapitlet
upptages mellertid af ordlistor från de olika landskapen, sådana dylika
på den tiden kunde fås, stundom föregångna af några grammatiska

‘) Stockholmiae 1772. § 6. 2) Stockholm 1840.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:23:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ssfaog/a/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free