- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Förra delen /
123

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vimlade det af moskiter och luften var kylig. Men med
Saramba till vägvisare hoppades vi på bättre qvarter framdeles.

Sedan Saramba slutit sig till oss, fortsatte vi kl. 6 på
morgonen vår färd mot öster, hållande oss nära Simas stränder.
Klockan 11 friskade vinden till; molnen, som länge hopat sig
öfver synranden i nordvest, urladdade sig med en häftig by,
och taflan blef snart öfver all beskrifning vild. Vi höllo ut
från stranden och voro snart inne i det rasande elementets
fruktansvärda koas. Vinden jagade oss öfver de upprörda vågorna,
dervid Lady Alice flög framåt likt en otämd fåle, och piskade
vattnet till fradga och skum, som den vräkte öfver det
hjelplösa manskapet och båten. Med blott en trasa uppe, drefvo vi
hejdlöst framåt. Sällsamma små öar i närheten af Maschakka
blefvo nu ett föremål för vår fruktan, men vi kommo lyckligt
förbi dem och sågo Magus gråa berg i fjerran framför oss.
Båtkarlarna hukade ned sig mot vinden; Saramba satt
hopkrupen af förskräckelse och hade undergifvet betäckt sitt lurfviga
hufvud med sitt ländkläde. Zaidi Mganda, styrmannen och
jag voro de enda som visade sig öfver relingen, och våra för
enade ansträngningar behöfdes verkligen för att styra båten
öfver den vredgade sjön. Kl. 2 e. m. kommo vi i sigte af
Shimeeyu-floden, och sedan vi passerat tätt intill den lilla ön
Natwari, lade vi om i lä och styrde genom en lugn sjö in i
hamn, midt för inloppet till floden.

Nästa dag var vacker. Den under gårdagen vildt
upprörda sjön låg nu lugn som en spegel. Magus stolta berg
aftecknade sig med sina förbrända och trädlösa konturer klart
mot himlen. Midt emot dem, på omkring 1,300 yards’ afstånd,
syntes Mazanza-höjdernas med småskog bevuxna toppar; och
mellan dem låg glittrande den breda och ståtliga vik, hvari
utmynnar Shimeeyu, Nilens yttersta sydliga tillflöde. Hela
längden af denna flods lopp, sådant det angifves på kartan,
utgör 300 mil, hvilket gifver Nilen en längd af 4,200 mil,
hvarigenom han blir näst den största flod i verlden. Viken har en
ansenlig bredd och smalnar sedan af till 400 yards, genom
hvilket utlopp Monangah, sedan den förenat sig med
Luwamberri-och Duma-floderna, under namn af Shimeeyu uttömmer sin bruna
vattenmassa i Victoria-sjön.

Sedan vi förvissat oss härom, fortsatte vi vår färd utmed
Mazanzas kust, som bildar östra stranden af Shimeeyu-bugten,
och seglade förbi Manassas ståtliga, skogbevuxna berg. Klockan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/1/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free