Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitta ned och vända sig ifrån dem. Jag upplyfte åter det röda
tygstycket och messingstråden och erbjöd dem genom pantomim
åt de närmaste, som jag förut vändt mig till: men nästan i
samma ögonblick lossade de vildar som hotat Frank sina skott
mot min båt och sårade tre af mina unga män — Mamhu,
Murabo och Jaffari — medan tvänne andra bland ikuderna
sköto på Franks kanot och sårade två — Hatib och Muftah.
Projektilerna utgjordes af taggiga jernstycken och kopparmalm
och voro alldeles lika dem som nyttjades af ashantierna. Efter
denna mordgerning gjordes icke något vidare försök att
bibehålla fred. Sköldarna sattes upp och befunnos vara ett
förträffligt skydd mot skrotsvärmen. Båt, kanoter och sköldar fingo sina
märken, men endast några få af dessa senare blefvo genomskjutna.
Striden börjades på allvar och fortfor så länge, att ny
ammunition måste utdelas. Vi märkte, att medan den fortgick,
sände hvarje by sitt antal krigare till förstärkning. Klockan
omkring två närmade sig en kanot på ett öfvermodigt sätt och
tydligen med drucken besättning och sköt på oss på 30 yards afstånd.
Båten höll genast ned på den och tog den, men vildarna
hoppade i floden, och skickliga simmare som de voro, räddades de
af sina i rättan tid till hjelp kommande vänner. Kl. 3
räknade jag sextiotre fiendtliga kanoter. Några af bangalaerna
— de angåfvo sig såsom sådana genom sina besynnerliga skri
"Yaha-ha-ha, Ya Bangala"! — "Ya Bangala! Yaha-ha-ha!" —
utmärkte sig genom en djerfhet och ett mod som det för vår egen
skull gladde mig att se icke vara allmänt. Min uppmärksamhet
fästes i synnerhet vid en ung höfding med en hufvudbonad af hvitt
getskinn och en kort mantel af samma material samt ringar af
tjock messingstråd kring halsen, armarna och benen, en utstyrsel
tillräcklig att skydda dessa kroppsdelar mot en skrotladdning
och visa att han var en vigtig man. Hans följeslagare i
kanoten voro tio till antalet och hans styrman skötte
farkosten så väl och vände så snabbt och säkert efter det höfdingen
och hans följeslagare aflossat sina skott, att vår skottafla
ögonblickligen inskränktes till endast förstäfven och en smal linie af
stående gestalter. För hvarje gång han flög framåt för att gifva
eld syntes hans landsmän lifvade genom exemplet till att täfla
med honom. Och om man antog att hvarje af de sextiotre
kanoterna hade öfver hufvud fem skjutgevär egde vi således 315
musköter mot våra fyrtifyra. De misstogo sig likväl i
antagandet att deras skrot hade samma genomträngande kraft och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
