Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordskorpans rörelser, hvilket ibland inträffar.
Genom jämförelse af petrifikaten inom de olika lagren
har man kommit derhän, att man kan ungefärligen
säga, under hvilken af jordklotets bildningsperioder
en bergart uppstått, om man känner de försteningar,
hvilka deruti finnas; ja man har lyckats tolka dessa
af naturen sjelf skrifna hieroglyfer med sådan
säkerhet, att jordklotets lager blifvit liksom bladen i
en bok, der forskaren läser om växt- och djurverldens
beskaffenhet under tider så långt aflägsna, att
det menskliga förståndet svindlar, då det söker göra
sig en föreställning om den tidrymd, som förflutit,
under det allt detta försiggått. Sjelfva tidpunkten,
när det ena eller andra skedet i jordens utveckling
inträffat, vet ej vetenskapen att uppgifva; hon
känner blott den följd, i hvilken händelserna inträffat.
Så mycket vet hon dock, att årtusenden äro obetydliga
tidsenheter i jordens skapelsehistoria. Hvad
verldsrymdens millioner sinom millioner mil äro för
astronomien, äro tidens millioner sinom millioner år
för geologien.
Geologien har afslöjat växt- och djurverldens
utvecklingshistoria; denna indelar hon uti vissa
tider eller perioder[1], hvilka, räknade från den äldsta,
äro:
1. Laurentiska tiden.
2. Siluriska tiden.
3. Devoniska tiden.
4. Koltiden (och Permiska tiden).
5. Triastiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
