Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6. Juratiden.
7. Krittiden.
8. Tertiära tiden.
9. Nutiden.
Ingen af dessa perioder må emellertid uppfattas
såsom ett helt för sig, utan samband med de öfriga;
de äro endast olika kapitel uti jordklotets
utvecklingshistoria, och de sammanflyta så med hvarandra,
att det oftast är omöjligt att säga, hvar den ena
slutar och den andra börjar. Om verkligen, såsom
stundom är fallet, en öfvergång från den ena
perioden till den andra icke är bekant, så att det synes
som om ett afbrott i utvecklingen egt rum, måste
man antaga, att några blad eller något kapitel
blifvit förstördt eller ännu icke varit forskningen
tillgängligt i jordens arkiver — bergarterna.
Hvar och en af dessa perioder utmärkes af vissa
karakteristiska drag. Den äldsta eller den
Laurentiska tiden innefattar bildningar, från hvilka
endast få lemningar af ett forntida djurlif äro bekanta.
De bergarter, som höra hit, förekomma i Norra
Amerika i trakten af S:t Lawrencefloden, hvaraf just
benämningen härleder sig. De utgöra äfven större
delen af våra svenska gneiss- och granitberg, en del
af Skotlands fjell, samt träffas äfven i Böhmen och
Bayern. De bergarter, som härstamma från denna
tid, äro hårda, kristalliniska stenmassor, hvilka icke
lämpa sig väl för bibehållandet af lemningar efter
forntida organismer. Dock känner man från dessa
bergarter qvarlefvorna af åtminstone en organism,
stående på lägsta graden af utveckling, nämligen
Eozoon canadense.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
