- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1892 /
216

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommartur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Klockan 1/2 10 på kvällen voro vi framme vid brunns- och
badorten Lundsbrunn. Vi hade då in beräknadt extraturen till
Öglunda, gått 42 kilometer sedan morgonen. Att vi med
synnerlig förnöjelse sågo oss om i den vackra brunnsparken med
sina talrika villor, det må ingen undra på, för nu skulle vi
väl få stilla vår hunger, hvila våra ömma fötter och få godt
nattlogi. Och hur hungriga vi voro, kan knappt beskrifvas!
Men är du min älskelige läsare turist, och har du t. ex. traskat
i Muddusmyrarne mellan Gellivara och Harsprånget, eller hoptjudrad med några engelsmän knogat öfver Styggebræen på
Galdhöpiggen, så vet du nog, med hvilket rörande intresse det
viktiga ämnet debatterades af eder liksom af hvartenda turistsällskap i den civiliserade verlden: hvad man skall få till kvällsvard.

Vi blefvo straxt föremål för ett utomordentligt intresse
från badgästernas sida. De togo just sin aftonpromenad, och
jag har aldrig förr träffat badgäster, som sett så hyggliga och
nyfikna ut.

Där kommer en äldre herre, vänlig och leende. Förtroendefullt vända vi oss till honom med ett par frågor. Med
den fryntligaste ton i världen omtalar han till svar, att det är
öfver 300 badgäster vid Lundsbrunn, att alla rum äro upptagna, och att det är omöjligt att få logi; att restaurationen
stänges klockan 9 (klockan är nu nära 10) med mera hugnesamt, – men då därvid en af de våra, fröken L., i det samma
vände sig mot den hedersmannen och med, obeskrifligt bedjande blick och intagande, en smula skälmskt vemodig röst
utropade: »Ack men kunde Ni inte tala om för oss något
roligare!» – så blef han så innerligt bedröfvad öfver, hvad han
nyss sagt, att vi skulle tyckt, det var synd om honom, om ej
hans uppsyn förefallit oss så löjlig.

Men tack vare just hans hjälpsamhet fingo vi alla tak
öfver hufvudet. Han berättade för sina bekanta vår belägenhet, och, hast du mir gesehen, inom några minuter omringas
vi af badgäster, de där på det älskvärdaste ställa till vår disposition, den ene en säng eller en soffa, en annan ena hälften af
sin dublett o.s.v. Restaurationen var som sagdt stängd, men
restauratrisen var nog hygglig att för vår räkning utan vidare
suspendera den ordinarie måltidstimman. Maken till badort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:51:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1892/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free