Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
insjön, en betydande kraft och storlek. Visserligen blifver vattnet,
djupt och lätt som det är, snart upprördt. Men historierna om,
att Vättern stundom »kommer i kokning» eller vildt uppröres
utan vind, höra säkerligen till mytens område och torde
upptagas med lika mycken försiktighet som den gängse berättelsen
om, att Vättern står i underjordisk förbindelse med Bodensjön
i Schweiz. Seglaren på Vättern har däremot den fördelen, att
han ej behöfver frukta ref och undervattensskär, som väl är
den största faran för navigatörer, och merendels ser han på
vattnet, när någon hårdare bris nalkas. Om sjöfarten, särskildt
hvad lustseglare och mindre båtar beträffar, är mindre på Vättern
än på våra andra insjöar, får man därtill söka orsaken i andra
förhållanden — först och främst däri, att Vättern lider så stor
brist på hamnar (i hela södra Vättern finnas endast fyra, näml.:
vid Jönköping, Visingsö, Grenna och Röttle) och för det andra
däri, att ångbåtarne gjort fiskarbefolkningens sjöresor i öppen
båt så godt som obehöfliga. Förr kunde man få se gamla
käringar ensamma ge sig ut i full storm på milslånga resor,
och de sutto lika lugnt och tryggt i aktern på sin skötbåt, som
vid spinnrocken i sin egen stuga.
Men »Vista» har redan lagt ut från Hanefors’ brygga och
följer nu kusten uppåt. Naturen antar en allt vildare och
mer imposant karaktär. Snart försvinna de sista åkerfälten,
och i stället för Hanefors’ täta snår af hassel och leende
björkdungar träda vresiga granar och furor, som klättra upp för
bergens branta sidor och tyckas med all makt klänga sig fast
vid den sterila klippväggen. Allt högre stiger bergåsen, allt
tvärbrantare stupar den i Vättern. Vid Gunneryd, som
ångaren härnäst anlöper, undrar man, hur befolkningen kan bana
sig väg ned till bryggan. Vägen hänger som en verklig
alpstig utefter bergväggen, insprängd på många ställen i klippan.
Ännu mer storartad än naturen vid Öland. Trehundra meter
höga resa sig klipporna här brant ur vattnet, speglande sina
svarta, med lågväxta granar glest klädda sidor i det djupa,
smaragdgröna vattnet.
Då man lämnat Oland bakom sig, antager naturen en
annan karaktär. Det dystra och vildt storslagna lämnar rum för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
