Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nybörjare för att milvis med full fart åka i en sådan ränna
(med långsam fart går det ännu sämre). Om åtminstone
denna anspråkslösa framkomstväg vore jämn. Men den är
som en annan smal stig, den är belagd med små stötestenar;
som man på grund af passagens ringa bredd och tvärbranta
väggar icke kan vika undan, måste man forcera hindret,
framhjulet får en knuff, stöter mot ena banken och studsar
mot den andra; om man nu i detta kritiska ögonblick håller
tungan rätt i mun, klarar man sig — eller också står man
på hufvudet i diket. Jag valde ibland det ena, ibland det
andra sättet, tröttnade på nöjet och beslöt mig för att leda
velocipeden i gruset — ett föga nöjsamt sätt att färdas 14
mil, den omgifvande naturen må vara aldrig så vacker.
När jag vid 9-tiden på kvällen kom fram till Lanså
gästgifvaregård, beslöt jag mig, efter vunnen erfarenhet, för
att icke i de mörknande skogarne våga mig på ytterligare
3 mil till nästa bebyggda ort, utan slog mig i ro där jag
var, hvilket jag icke fick anledning ångra.
Färdens böijan var ju föga uppmuntrande: Nära 12 mil
kvar att leda velocipeden! Men på återvändo var icke att
tänka.
På ingen gästgifvaregård i Norrbotten har jag mått
bättre än på Lanså. Vid den relativt lukulliska supén
syntes den traditionella hummerburken icke till, utan ersattes
af Corneliussons delikataste ostronanjovis, som skulle försvarat
sin plats på det bästa smörgåsbord i Stockholm; vidare
mört Stockholmsknäckebröd i stället för det hårda kornbrödet,
färska ägg, Björkforsost och icke alltför surt öl. Dessa
delikatesser, kompletterade med den rökta rensteken, graflaxen
och den härliga mjölken, bidrogo till att höja mitt humör.
Äfven i intellektuelt afseende stod denna första
ödemarksgästgifvaregård högt: Norrbottenskuriren och Aftonbladets
veckoupplaga gåfvo mig länge saknade färska (d. v. s. en
vecka gamla) underrättelser från den yttre världen.
Kvarteret var för öfrigt utmärkt. Solnedgången öfver Orasjärv
underbar.
Söndagen den 31 juli skulle jag försöka tillryggalägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
