Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
former, än som spetsiga käglor med skarpkantade åsar,
som svarta höja sig ofvanför firnsnöns branta sluttningar
ned mot jöklarnas gråblåa, kullriga isytor.
Vi återgå till vår närmaste omgifning. Ett stycke åt
sidan reser sig en lodrät bergvägg ett par hundra meter i
höjden, med sin fot lämnande ett välbehöfligt vindskydd för
de björkar, som mellan den branta markens nedrasade
stenmassor ha sträfvat hitupp ofvan den egentliga
björkregionens gränser. Till denna tvärbrant ställa vi vår gång.
Afven häruppe på kalfjället sakna vi icke renstigarna,
de gå som långa plogfåror mellan tufvorna, flere stycken
parallelt med hvarandra. En mörkviolett fjäril fladdrar hit
och dit i solskenet, den gamla välbekanta haren har lämnat
märken efter sig i videnas afbarkade kvistar, på markens
halftorra gyttja se vi färska räfspår (här finnas både fjällräf
och den vanliga skogsräfven), och från en af kullarna
framför oss höra vi gökens välkända rop.
Medan vi så tycka oss omgifna af idel sydländingar,
börjar det myllra i marken omkring oss, och vi upptäcka
här en, där en annan gul- och svartfläckig liten päls, som
kilar ut och in i sina gångar mellan tufvorna. Det är
fjäll-lemmeln (Myodes lemmus). Hans uppträdande är, som
bekant, mycket sporadiskt. Somliga somrar ser man honom
i stora massor, och han företager då den efterföljande hösten
utvandringar från sina hemtrakter, andra år kan man ej upptäcka
några lemlar alls. Förbi deras pipande och skällande skara
gå vi vidare öfver heden. På marken finna vi i den matta,
som bildas af diverse mossor, renlafvar (arter af släktet
Cladonia) och andra lafvar jämte halfgräs {Juncus Irifidus,
Carex rigida m. fl.), äfven några blomväxter. Där står den
lilla Andromeda hypnoides med underbart klarhvita, klocklika
blommor från de små mossliknande stjälkarna, Sibbaldia
pro-cumbens med sina oansenliga gröngula blommor, den gula
violen (Viola biflora) m. fl., och lummerväxterna
representeras af den vidt omkring krypande Lycopodium alpinum. I
ängsråpan (Polygonum viviparum, små hvita blommor i ax)
träffa vi en bekant från hemlandets betesmarker, maskrosen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
