Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af de andra. Den tillhörde ordningsmannen Jakob Olsson
och hans släktingar, hvilka icke sparat någon möda och
kostnad för att ställa den på höjden af modem kåtbyggnad.
Det inre var synnerligen inbjudande. Med undantag af
platsen för eldstaden i kåtans medelpunkt var hela golfvet
täckt af en konstrikt hopfogad matta af grönskande björkris,
öfver hvilken man sedan lade fint tecknade renhudar, kuddar
med hvita öfverdrag och fällar för vårt hviloläger. Under
det öppna rökfånget hängde från tvärbjälken en rymlig kittel
på sin järnkedja, i själfva eldstaden stod en trefot för
kaffepannan, blad af doftande anjerot att blanda i saltet då man
»fägnar» renarna voro upplagda till torkning i värmen,
naturliga klädhängare — korta grenar som invändigt fått sitta
kvar på stockarna — hjälpte att hålla allt i god ordning,
om renlighet vittnande fräkenborstar voro fästa på väggen,
ur en springa lyste rakdon med silfverborste, på ett skrin,
där ordningsmannen inhyste lapplagen och
lagfartshand-lingar för renmärken, stod en klocka med — speldosa! Och så
vidare.
Då jag en stund låg ensam i kåtan och sträckte på
mina lemmar, kom Nils Torkilsson dit in, blåste upp elden
och böljade hukande framför den att mala och rosta kaffe.
»Röker inte Nils?» frågade jag, då jag såg honom sitta
utan pipa i munnen.
»Nej, ja* tycker det är för öfverflödigt både te röka och
tugga», säger han skrattande. Och utan att jag kan fatta
tankesammanhanget fortsätter han: »Ja’ tycker bra om
lill-flickan din. Hon har sån en lätten och behändigen kropp,
så finge hon vara nå’ lite med oss här oppe, så skulle hon
snart lära sig kuta i fjällom.»
»Nils Torkilsson håller mycket af fjällen, kan jag tänka?»
»Jo, ser du, det gör ja’ nog. En fjällman han trifs inte
nere på skogarna. Där ä’ annan luft. Här super han i sig en
sån härligen klimat. Här på fjället har han liksom sin frihet.
Men där nere där illtrifs han med bråken om
skadeersättning och med ondt folk», svarar Nils i det han pysslar om
sin kaffepanna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
