Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖREBRO.
209
1856. Så kom Örebro—Hallsberg, så Örebro—Pålsboda och 1897
linjen till Svarta på nordvästra stambanan. Som kändt öfvertogs
Örebro—Ervalla (Frövi) af staten och utgör nu ett led i statsbanan
Mjölby—Krylbo, hvilken invigdes i dec. 1900. Två nya linjer äro
påtänkta, en på hvar sin sida om Hjälmaren.
Skulle Sveakanal bli en verklighet, torde likväl vattenvägarna
åter bli de viktigaste för Örebro.
Skebäck ligger visserligen ännu utanför stadsplanen, men endast
helt obetydligt. Dennas gräns i öster löper i rak fortsättning af
dammen vid slussen knappt 400 meter från Skebäck. Hvilken
skillnad mot förr, då Öster tull fanns vid Varboholmen enligt
Nybergs karta från 1784! Vid dammen ha vi Örebro kraftstation,
från hvilken stadens båglampor, 87 till antalet, erhålla sin ström.1
Med år 1908 har staden dessutom af Örebro elektriska aktiebolag
öfvertagit dettas elektricitetsverk. Det får sin kraft dels från
Bratt- och Skråmforsarna i Svartälfven nära Karlskoga, dels från
den stora kraftstationen vid Gullspångsfallet. Den förra linjen
har en hufvudspänning af 15,000, den senare af 37,000 volt.
Stadens tillväxt på de senare åren har hufvudsakligen gått i
öster och väster. Dessa unga stadsdelar ha därför kunnat draga
fördel af tidens nya riktningar inom stadsarkitekturen. Man
slipper här, åtminstone till en viss grad, de raka gatornas och de
fyrsidiga kvarterens regelrätta enformighet. På öster skall man ha
en central medelpunkt i Engelbrektsplan, från hvilken
samfärds-linjer radialt utstråla åt alla håll, den förnämligaste med tiden väl
von Akensgatan, uppkallad efter två apotekare v. Åken, far och
son, under senare hälften af 1700-talet. De hade en för orten
ganska ansenlig botanisk trädgård på Stora torgets östra del,
och den yngre gjorde sig bekant genom en eldsläckningsmetod,
som visserligen ej vann seger, men var ett slags föregångare till
våra dagars Fix och andra eldgranater.
Här på öster, i hörnet af Sture- och Floragatorna, har
Närke-Värmlands döfstumsdistrikt sitt institut. Där verkade tills för
några år sedan rektor Jehubba Blomkvist i oförtröttad
hängifvenhet sin vackra lifsgärning som talmetodens förkämpe i vårt land.
1 På tal om belysningsförhållandena kan anmärkas, att staden år 1909 fått
en ny gasklocka färdig.
14 Svenska Turistföreningens Årsskrift, ig 10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
