Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ficherströms resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FISCHERSTRÖMS RESA.
2 29
grönskande stränderna, här och där prydda antingen med
skogslundar eller »buketter af träd», små landtgårdar, hvaribland
Sten-fasta särskildt märktes, gula sädesfält, Yttersela (Öfversela) kyrka
—allt detta skaffade ögat den nöjdaste utsikt. Hela morgonen hade
vädret varit lugnt, luften blid, himlen något mulen. Det regnade,
när man kom fram till Vaxängsskären, men knappt hade de små
holmarna passerats, förrän solen, kolorerande skyarna, på en gång
bröt fram, upplyste firmamentet och utbredde öfverallt sina
välgörande strålar. Vid ankomsten till Tynnelsöfjärden hemställde
skepparen, om inte till dagens helgd — det var nämligen söndag —
en psalm borde sjungas. Därom voro alla med; psalmen, Hvarmed
skall jag nu lofva, uppstämdes, sjöngs hel och hållen, vackert,
ordentligen med en helig andakt, under det att trumpeten hördes vid
hvarje slutmening.
Utkommen på den nämnda fjärden gjorde Fischerström ett kort
besök på den lilla Segerön, där han på ett litet torp under Tynnelsö
herrgård fann en verklig idyll — en stuga, en åkerlapp, en
trädgård, en gubbe, vördnadsvärd genom de grå håren men ännu mer
genom det saktmod, som utmärkte hans väsen.
»Ack, hvad ni bor väl,» utropade Fischerström. »Denna lilla ö
är hjärtans vacker, och man ser allestädes bevis på er flit.»
»Naturen har gjort det mesta», svarade gubben. »Jag har bjudit
till att underhjälpa hvad jag har kunnat och förstått.»
»Lefver ni då här med någon god utkomst?»
»Jag tackar Gud för hälsa och ett dagligt bröd. Många torde
inte lefva så nöjda som jag.»
»Ni har rätt. Men dagsverken till herregården?»
»Man bör göra sina skyldigheter, och hittills hafva dessa varit
drägliga.»
Medan gubben gick att ombestyra ett och annat, som
Fischerström ville köpa, gick denne ut i trädgårdslunden. Träden
tyngdes af sköna frukter, hvilkas vällukt spred sig rundtomkring. Året
var nu i sin mogenhet. Skaparens godhet gaf en gemensam festin
åt allt lefvande. I denna fridsamhetens boning, under de löf rika
hvalfven, där solen strålade mellan purpurrandade och gröna blad,
där alla sinnen öppnade sig att emottaga den renaste vällust,
rinner Fischerströms hjärta öfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
