Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prästgården. En djup och väl byggd brunn i närheten
tyder på att dess boning stått där på älfbrinken.
Men lyster dig veta mer än hvad dessa dimblå sägner
tälja, följ då med in i den ståtliga kyrkans sakristia! De
forna »kyrkherrar till Schelleta» ha här i den äldsta af
det fåtal pärmeböcker, som ännu finnas kvar, upptecknat
hvad dem synts märkligt under gångna tider.
• •
• •
Här ser du att »anno 1386 var Erchebiskop Henricus
Caroli här, tå wigde han träkyrjona den 18 Junii. Att
förut varit kyrkja slutes af flere äldre hollne Wisitationer
och tå nämnde Pastores och Rectores Ecclesise.»
Katolska kyrkans yttre glans på samma gång som inre
förfall sticka bjärt fram i notiser sådana som: »Anno 1472
war Erchebiskop Jacob Ulphsson här den 9 Juli; tå wigde
han St. Erics, St. Olofs, St Michels och Johannis beläten
samt Caput Johannis in disco. Dessutom funnos St.
Ca-tharinæ, Wårfru och St. Orjans eller Görans altare, således
åtta, utom högaltaret.»
»Anno 1500 köpte herr Anders, tå kyrkjoherra i Schelleta,
Kåghe åt dottren Malin, som han hade med sin frilla Gölug
från Helsingland.»
Midvinterkyla och färdemödor afskräcka icke den nitiske
och maktlystne ärkebiskop Jacob att än en gång komma
hit, den 19:de februari 1507, — »tå», heter det, »han wigde
stenkyrkjona och kallades den St. Johannis; dock sattes
kyrkjomessodag på dagen näst Johannis Bapt. Grundwalen
till denna kyrkja lades 1485, och gafs murmästarenom 250
mark, item för rösten 24 mark.»
Det var hufvudsakligen med de mäktige birkarlarnas
tillhjälp, som den byggdes.
• •
• •
All handel i dalen drefs under medeltiden af dessa
bir-karlar eller handelsbönder, hos hvilka förfädernas
sjöfarar-håg åter flammat upp. Tungt och enformigt blef att gå
hemma på gården i dagligdagssläp. Bonden byggde sig
då en stor båt eller skuta, lade sina eller andras varor
däri och seglade därmed ut från sin by.
Ett kungabref af 1328 gifver birkarlarna rättighet att »i Öde
skogar uti Lappmarken söka sine tarfvor och nytta». Härifrån
till Östersjöns alla kuster sträckte sig deras handelsområde.
Vid Skellefteälfvens nedre lopp funnos präktiga
hamnplatser med anseende af små städer.
|7 Svenska Turistföreningens Årsskrift, 19li.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
