Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om svensk bygdeforskning af SVEN LAMPA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskildt utefter nordskandinaviska kusten. För
de gamla forntida minnen, hvarpå Götaland är så
rikt, har han äfven sinne. Han skildrar dess stora
städer och präktiga slott. Han känner berättelserna
om Kinnekulles yppiga trädgård, om Trollhättans
röfvarhåla och om den fjättrade trollkarlen på
Visingsö jämte mycket annat tillhörande folkets
föreställning.
Det dröjer länge nog efter Olaus Magnus, innan något
arbete af samma art och betydelse framträder. Senare
delen af 1500-talet hade annat att syssla med än
dylikt. Men ett stycke in på 1600-talet börjar en ny
verksamhet för kännedomen om våra svenska bygder,
en verksamhet fördelad på två håll, och å dessa
visserligen mycket olikartad. Den ena uppgiften är
praktisk: en beskrifning öfver bygderna hufvudsakligen
i form af kartor; den andra är vetenskaplig,
fornforskande. Denna sistnämnda har blifvit mera känd
och omtalad, men torde knappt vara den, som kommer
att ge det mesta till kunskapen om vårt land.
Den kartografiska verksamheten har nu att uppvisa
vår första egentliga rikskarta, 1626 utgifven
af A. Bureus. Under dennes ledning kom äfven en
systematisk kartläggning och beskrifning af byar och
gårdar till stånd. Allt från 1640-talet har man detta
ovärderliga material till vår landsbygds odlings- och
näringshistoria, med uppgifter – tyvärr dock icke
jämnt fördelade öfver alla orter – rörande åker och
äng, skog och vatten, byplaner och åbyggnader. Omkring
1640 börja geografiska länskartor, och slutet af
1600-talet kan uppvisa s. k. generallandkort öfver
nästan alla rikets provinser. Men ännu i dag är
studiet öfver dessa de första exakta skildringarna
af Sveriges land knappt påbörjadt. – Under 1700-talet
blir ett fullständigt landtmäteri allt mer genomfördt,
och kartorna utarbetas stundom såsom konstverk.
Långt mera uppmärksamhet har den andra grenen af
bygdeundersökningarna kunnat ådraga sig - den
historiska och antikvariska – icke minst genom
det storvulna renässansdrag, som präglar hela
den karolinska tidens verksamhet för inhemsk
forskning. Stormännen Messenius, Schefferus,
Loccenius, Verelius, Hadorph kunna här endast i
förbigående nämnas. De grundlade den historiska
bygdeforskningen, sådan den ännu in i senare tid
bedrifvits. Deras uppgifter, behandlade med kritik,
äro alltjämnt af största värde, t. ex. Schefferi i
hans arbete om Uppsala eller Hadorphs i hans ännu
till det mesta outgifna reseanteckningar. Vidast kända
blefvo emellertid de arbeten, som vid öfvergången
till 1700-talet utgåfvos af Dahlberg, Rudbeck och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
