Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om svensk bygdeforskning af SVEN LAMPA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genom Dybeck – har slutligen på ett storartadt sätt
blifvit fullföljdt, dels genom Hazelius och hans
skapelse Nordiska Museet, dels genom universitetens
landsmålsföreningar och utgifvaren af deras tidskrift,
Lundell.
Äfven den vetenskapliga språkforskningen har
sysselsatt sig med bygdeundersökningar, och då i
synnerhet med en sida af dessa, som är bland de
svåraste: förklaring af orternas namn. Från gammal
tid har ju denna uppgift varit särdeles lockande för
lärd och olärd, men länge nog utan att ge några som
helst hållbara resultat. Ännu ett så sent arbete som
Falkmans Ortnamnen i Skåne (1877) måste användas
med största försiktighet. Särskildt för Norrland
ha åtskilliga bidrag gifvits till dessa frågors
lösande, af Nordlander (för flera provinser), Modin
(Härjedalen) m. fl. Med fullt vetenskaplig rustning
uppträder denna forskning hos Hellquist, bl. a. i
hans stora arbete De svenska sjönamnen (1903-06),
och Noreen, som lämnat flera sammanfattande populära
framställningar, af hvilka må framhållas: Våra
ortnamn och deras ursprungliga betydelse (i Spridda
studier II, 2:dra uppl. 1911) och Sverges ortnamn
(i Gleerupska biblioteket, Geografien, 1911). En från
namnsynpunkt uttömmande behandling ges åt de trakter
af vårt land, som behandlas i K. Ortnamnskommitténs
arbete om Sverges ortnamn, hvaraf hittills i tryck
utkommit redogörelse för 12 härad inom Älfsborgs
län. Men häri framställes icke blott namnens ursprung
och utveckling, med citat ända från deras äldsta
framträdande, utan äfven själfva orternas historia,
sådan den tiderna igenom kan följas. I främsta rummet
blir detta en gårdarnas historia, hämtad från urkunder
och kamerala handlingar. Grunden för den historiska
bygdeforskningen kan icke gärna läggas säkrare än
genom detta verk.
Det har sagts, att de stora laiidskapsbeskrifningarnas
tid är förbi, ja kanske äfven häradsbeskrifningarnas,
såsom spännande öfver alltför stora områden – och
detta samtidigt som flera bygdebeskrifvande verk
planläggas och utges med hänsyn tagen till hela
provinser eller hufvuddelar däraf (Öfre Dalarna,
Uppland, Norrland, Västergötland). Förhållandet är
tydligen det, att uppgiften måste ses på annat sätt än
i forna tider. Det kan icke vara en enda persons sak
att behandla ett större område på uttömmande sätt. I
arbetet för bygdeforskningen måste man gripa sig an
med en uppgift bland de många växlande som finnas,
antingen man då fäster sig vid ett särskildt ämne,
där man har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
