- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1913 /
127

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skogarna med sina raka trädrader, förbi Hjässatorget med
sina bokar upp på den 263 m. höga Hjässan och det där
tronande utsiktstornet — i hvilket vi fingo klättra upp på
en stege utifrån, eftersom det befanns vara stängdt. Efteråt
fingo vi reda på, att nyckeln förvaras nere i turisthotellet;
men då hade vi föga nytta af upplysningen. Borde inte
denna sak af Turistföreningen kunna ordnas på ett mer
praktiskt sätt?

Utsikten behöfver jag här inte dröja vid. Åt ena sidan
Östgötaslättens frodiga fält och talrika kyrkor, i en närmare
förgrund den vassiga »fågelsjön» Tåkern och ännu närmare
den ödsliga Dags mosse, ryktbar vorden genom den
pågående utgräfningen där af en stenåldersby på pålar.
Åt andra sidan Vättern. Den sol, som tidigare låtit oss få
åtminstone en aning om den riktiga vätterfärgen, hade nu
försvunnit bak en djupblå molnvägg. Och medan vi stodo
här uppe, hade vi i stället den icke mindre afundsvärda
lotten att se ett väldigt åskväder draga upp öfver sjön,
öfvergjutande himmel och vattenvidd med dyster prakt.
Hastigt måste vi undan det snart nedstörtande regnet rädda
oss ned till turisthotellet.

Om återstoden af dagen kan jag fatta mig kortare. Under
det jag gjorde ett privat besök hos Ellen Key, besågo de
öfriga i hällande ösregn Alvastra ruin, som under sådana
förhållanden ju knappast kunde komma till sin rätt, hur
stämningsfullt den eljest verkar med sin lummiga bakgrund
— särskildt såsom kontrast till den prosaiskt moderna
ladugården framför. Utgräfningarna i Dags mosse, som vi från
början hoppats få se demonstrerade, måste vi försaka,
emedan arbetet därmed ännu icke börjat för året. En af de
vid företaget anställda vetenskapsmännen, doktor Hedell,
hade emellertid vänligheten att för en del af pojkarna
förevisa sina samlingar och imponerade särskildt på dem
genom sin kännedom om att abborre stått på stenåldersvildarnas
matsedel, härledd af det i en »kjökkenmödding»
gjorda fyndet af ett abborrfjäll.

Vid 1/2 7-tiden fortsatte vi med tåget till banans
ändpunkt Ödeshög, en köpingliknande bondby på slätten, utan
nämnvärdt intresse för resten, där vi nu ämnade öfvernatta
för att följande morgon till fots fortsätta till Gränna. En
byting på 6—7 år med »Hotel Royal» på mössan mötte
vid stationen och visade, ehuru något stött öfver att bli
titulerad »hofmästaren», oss vägen till detta förnäma
etablissemang, där vi togo hvartenda rum i besittning. Med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:20:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1913/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free