Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 ANNA LINDHAGEN
liksom höja staden upp mot himlen, den lilla staden, som,
lugnt och anspråkslöst gömmande så många minnen, i
sin enkla, värdiga gestalt ännu med tämligen rent
samvete kan spegla sig i Vätterns vatten. I hela vårt land
kunna vi ännu njuta något dylikt allt från
gammelstäderna i Norrland och Falu gruvstad i nordväst till Kalmar
i sydost och Skånes gamla stadspartier i söder.
I landskapen, som begränsa Mälaren i norr och söder,
bevara de flesta städerna ännu den gamla stadstypens
silhuett. Huru dominera icke ännu domkyrkan och slottet
i Västerås. Huru stilla synes icke Arboga med sina två
kyrkor liggande därnere kring Arbogaån, när man
kommer från söderskogarna. Ännu är Torshälla kyrka,
förunderligt lyckligt genomgången en restauration, stadens
synligaste byggnad. Ännu ter sig Nyköping, då man
kommer från landsbygden österifrån, som en dekorativ
länga. Ännu ligger den lilla staden Mariefred ödmjukt
på knä inför Gripsholms vördnadsbjudande slott. Och
ännu råder Mellansveriges minnesvärdaste tempel,
Strängnäs domkyrka, med sin mäktiga ande över staden och
nejden.
Den skönhetsverkan, som de gamla städernas silhuett
åstadkommer, är emellertid uppbyggd av många
harmoniska detaljer. Massan av hus håller sig nere och
klenoderna höja sig däröver. Gatuperspektiven äro lugna,
emedan byggnadernas linjer äro enkla. Men därför äro icke
dessa perspektiv utan omväxling. Än ligga husen med
långsidorna åt gatan, än bryter en gavelsida av. Än går
man in genom den breda inkörsporten till en gårdsinteriör,
helt kringbyggd, än vidtar ett plank, som skyddar det
enskilda från nyfikna blickar men bakom vilket trädgårdens
stora träd frikostigt sträcka ut sina grenar över gatan och
ge vandraren skugga. Än går man på smala gator, räta
eller krokiga, än öppnar sig utsikten över ett ganska stort
torg, där vart och ett av de gamla, imponerande
borgarhusen täljer sin historia. Eller man söker sig en stunds
ännu större ensamhet och ro på stadens kyrkogård, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
