Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄSTMANLÄNDSK BYGGNADSKULTUR 59
och fähus) var förr sällsynt, men nyttjades en tid på
1800-talet. Boningshusen äro nu vanligen brädklädda. Under
1800-talets senare hälft ha ej så få bondgårdar reveterats,
men det
dominerande i
landskapsbilden är
alltjämt de
rödmålade trähusen.
Den röda färgen
har först så
småningom vunnit
utbredning hos
bönderna. I
Bergslagen, där den bl. a.
fås som
avfallsprodukt, torde
denfunnits
åtskilligt tidigare, och åtminstone på 1700-talet äro
bergsmansgårdarna rödmålade. År 1690 var mangårdsbyggningen i
Munktorps
prästgård rödfärgad, och
vid mitten av
1700-talet sägas flera
andra prästgårdar
vara det. Vita
knutar äro icke så
vanliga i Västmanland
som
påmångaand-ra håll. Däremot äro
fönster- och
dörrfoder etc. vita.
Taken äro normalt
sadelformiga, men
genom inflytande från de mera avancerade bergsmans- och
herrgårdarna ha brutna mansardtak vunnit åtskillig
spridning (fig. 9). Valmtak förekomma mindre i bondgårdar,
men t. ex. vid Öskebohyttan även på en loftbod, och på
FIG. 11. BASTU I VRÄNGA, BADELUNDA SIN. Förf. fot.
FIG. 12. KÖLNA i TULLSTA BY, N. E. Hammarstedt fot.
KILA S:N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
