Print (PDF) - On this page / på denna sida - Kyrkor och kyrklig konst i Södermanland av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De äldre partierna av stadskyrkorna i Eskilstuna och Torshälla leda sina anor tillbaka till denna tid, och många av de små socknarna runtom dessa städer äga tempel av samma vördnadsvärda ålder. Den bäst bibehållna är Tumbo absidkyrka, vilken ock bevarat några fantastiska portalskulpturer av romansk karaktär. Mer eller mindre ombyggda äro Hammarby, Sundby och Vallby i Öster-Rekarne, Härads nära Strängnäs och Toresunds i Mariefredstrakten; samtliga torde dock stamma från tolfte århundradet. Ärja, Kärnbo och Ytter-Enhörna absidkyrkor kunna även räknas hit; de ha senare undergått skiftande öden. Av den förstnämnda återstå endast rester av grunden, den andra är en för varje Mariefredsbesökare välbekant, pittoresk ruin, under det att Ytter-Enhörna åtminstone kan uppvisa en väl bevarad exteriör. Till dessa Sörmlands äldsta kyrkliga byggnadsminnen kunna vidare föras de två kyrkorna på Selaön samt framför allt Botkyrka, uppförd 1176 på samma plats där Gerder, Strängnässtiftets förste kände biskop, 1129 invigde en träkyrka, rest över det från Salem förda stoftet av Botvid, Eskils arvtagare som sörmlänningarnas apostel. Mot seklets slut komma de första klostren. Från Viby i Uppland flytta cisterciensermunkarna över till Säby (Saba) i Julita socken, och ungefärligen vid samma tid — 1180-talet — finna vi johanniterna i Eskilstuna. Under 1200-talet slå cisterciensernunnorna ned sina bopålar vid Vårfruberga i Fogdö socken, dominikanerna i Strängnäs och franciskanerna i Nyköping. Klostrens kulturinsats kan ofta spåras i Sörmlands medeltida hävder. Men av klosterbyggnaderna återstår ej mycket. Vid Kungsberg, dit Vårfruberganunnorna överflyttade 1289, kunna dock ännu skönjas murrester av kyrkan och klostergården. Härom året företagna grävningar i Nyköping ha blottat en del grundmurar till franciskanerklostret. Först mot medeltidens slut, 1493, tillkommer kartusianerklostret i Mariefred; redan 1525 blir det indraget, och av byggnaderna, vilkas tegel kom väl till pass vid Gripsholmsbygget, återstå i dag blott några ornamentala fragment i stadskyrkans lilla museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
