Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkor och kyrklig konst i Södermanland av Bertil Waldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De äldre partierna av stadskyrkorna i Eskilstuna och
Torshälla leda sina anor tillbaka till denna tid, och många
av de små socknarna runtom dessa städer äga tempel av
samma vördnadsvärda ålder. Den bäst bibehållna är Tumbo
absidkyrka, vilken ock bevarat några fantastiska
portalskulpturer av romansk karaktär. Mer eller mindre
ombyggda äro Hammarby, Sundby och Vallby i Öster-Rekarne,
Härads nära Strängnäs och Toresunds i Mariefredstrakten;
samtliga torde dock stamma från tolfte århundradet. Ärja,
Kärnbo och Ytter-Enhörna absidkyrkor kunna även
räknas hit; de ha senare undergått skiftande öden. Av den
förstnämnda återstå endast rester av grunden, den andra
är en för varje Mariefredsbesökare välbekant, pittoresk ruin,
under det att Ytter-Enhörna åtminstone kan uppvisa en väl
bevarad exteriör. Till dessa Sörmlands äldsta kyrkliga
byggnadsminnen kunna vidare föras de två kyrkorna på Selaön
samt framför allt Botkyrka, uppförd 1176 på samma plats
där Gerder, Strängnässtiftets förste kände biskop, 1129
invigde en träkyrka, rest över det från Salem förda stoftet av
Botvid, Eskils arvtagare som sörmlänningarnas apostel.
Mot seklets slut komma de första klostren. Från Viby
i Uppland flytta cisterciensermunkarna över till Säby (Saba)
i Julita socken, och ungefärligen vid samma tid — 1180-talet
— finna vi johanniterna i Eskilstuna. Under 1200-talet slå
cisterciensernunnorna ned sina bopålar vid Vårfruberga i
Fogdö socken, dominikanerna i Strängnäs och
franciskanerna i Nyköping. Klostrens kulturinsats kan ofta spåras
i Sörmlands medeltida hävder. Men av klosterbyggnaderna
återstår ej mycket. Vid Kungsberg, dit
Vårfruberganunnorna överflyttade 1289, kunna dock ännu skönjas
murrester av kyrkan och klostergården. Härom året företagna
grävningar i Nyköping ha blottat en del grundmurar till
franciskanerklostret. Först mot medeltidens slut, 1493,
tillkommer kartusianerklostret i Mariefred; redan 1525 blir
det indraget, och av byggnaderna, vilkas tegel kom väl till
pass vid Gripsholmsbygget, återstå i dag blott några
ornamentala fragment i stadskyrkans lilla museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
