Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Värmlands natur i geologisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
NILS H. MAGNUSSON
Larsen & Ödvall foto.
Utsikt över Glafsfjorden. Ingen annan av Värmlands sjöar har så mycket kvar av
den gamla fjordnaturen.
emedan dess älvfåror påträffats i de trakter, där man en gång
planerade att draga fram Svea kanal, vilken skulle förbinda
Vänern med Hjälmaren och Mälaren. Av nyare
undersökningar har framgått, att Östersjöns yta då låg högre än
världshavets och högre än Vänerns yta. Östersjön måste ha haft
en åtminstone dubbelt så stor yta som nu och täckt stora
arealer, som nu äro land. Vattenmassorna från detta
väldiga innanhav sökte sig i ett stort antal älvfåror fram till
branterna vid och söder om Degerfors, där ett system av
vattenfall och forsar uppstod, vilket måste ha sökt sin like i vild
och obändig kraft. Därigenom att länderna kring Östersjöns
södra del alltmera sänktes kunde vattnet bana sig väg över
de danska öarna, där nu Öresund och Bälten ligga, och
Sveaälven sinade ut. De skarpt nedskurna älvfårorna, mängden
av jättegrytor och de väldiga blockdeltana utgöra storslagna
minnesmärken från den tid, då Östersjöns vatten över
sydöstra Värmland sökte sig väg mot havet.
Då havet och senare Stor-Vänern drogo sig tillbaka,
kvarlämnade de en mängd större och mindre sjöar. De allra
flesta av landskapets större sjöar äro bildade därigenom att
sand- och grusavlagringar dämt upp dalgångarna. Så är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
