- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1931. Härjedalen /
324

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Kring Krön av C. F. - Ett tältläger på Gotland av John Nihlén

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under gäddleken, och var morgon, medan orrarna blåsa som
bäst uppe i hagen, är han ute och vittjar. Han vet också, var
han skall sätta en ståltrådsmjärde för att få den full av abborrar,
när den tiden kommer, och varje vår väntar han med samma
spänning på det roligaste av alltihop, braxenleken. Det är några
intensiva dygn för en fiskare i Krön just när våren håller på att
bli sommar. Då leker braxen i stilla mornar och plaskar i
strandkanten som en flock badande barn.

Vid det laget är morkullsträcket i gång sedan flera veckor. När
majskymningen blånar, är det rent omöjligt att stanna hemma.
I hagen, där vitsipporna sova, står nämndeman med sin bössa.
Trasten spelar sin sista stump, det kommer en kulla och ännu
en, luften är full av björkdoft och väntan.

Häruppe i hagarna ha förfäderna röjt och »riskat» i långliga
tider för att hålla skogen på avstånd och betet vid makt. Och
långt uppe i storskogen finner man hopplockade stenrösen från
svedjebrukets tid. Där nu mossan och lingonriset frodas under
granarna, växte en gång råg ur svedjemarkens askbemängda jord.
Säden skördades för hand med bågformiga skäror. Ibland satte
man först potatis, som grävdes eller krattades ned med hacka,
och andra året tog man en sädesgröda. Sedan fick brändan sköta
sig själv, gräs och örter vandrade in och under några år gav
marken ett gott bete, tills skogen småningom återtog herraväldet.
I södra Kalmar län svedjade man vid småställen och torp ännu
i början av detta århundrade, men häruppe i norra delen av
länet torde ingen finnas i livet, som varit med om svedjebruket.
Det har försvunnit för den nya tidens skogshantering. Samma
öde skall också hagmarken röna. Skogen blir snart en värdefullare
tillgång än betet; granen, som förr var fienden, hälsas nu
välkommen, och det mörknar allt mer av barrskog i de vida
hagmarkerna. Den som känner Småland, vet att detta innebär en
betydelsefull förändring; björkhagarna kring gårdar och byar äro
det ljusa inslaget i landskapets natur. I Stångådalens sluttningar
draga de ännu långt uppåt höjderna med sina vitsippsmarker
och sin skira grönska, och deras fägring är oss kärare och
dyrbarare nu, när den synes hotad av utvecklingens gång.

        C. F.

Ett tältläger på Gotland.



Hösten 1928 påbörjades i Burs socken nere på södra Gotland en
undersökning av en 2000-årig forngård. Väldiga husanläggningar
och avfallslager, vägar och offerplatser, ättehögar och gårdsgränser
lågo i lockande dunkel i den sköna Stavgardsängen. Lämningarnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:05:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1931/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free