Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gästrikland och järnet. Från forntidens myrjärn till nutidens kvalitetsstål av Karl Hedlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gästrikland och järnet
vid namn Åsmundshyttan, Åsmundsbo eller dylikt som den plats,
där osmundsjärn först framställdes. I anledning av ett
frågetecken, som professor von Friesen sätter ut, skall här endast
tilläggas, att allting tyder på att järnframställning ägt rum vid
Asmundshyttan under den tid, 1200-talets mitt, då namnet
osmund för första gången påträffas. Mot bakgrunden av den
betydelse, som äldre gästrikländsk järnhantering måste ha haft även
i fråga om export österut, ligger det ej något orimligt i att en ort
inom det gamla järnlandet Gästrikland skulle ha givit
osmundsjärnet dess namn. — Ännu i jordeböckerna för de första åren
av 1600-talet räknas skattejärnet i olika antal osmunder för
olika hemman. Först med 1605 års jordebok kommer en
reducering till lispund och mark.
Från Torsåkers socken utvidgas under senare hälften av
1500-talet bergsmansbygden i Gästrikland till Ovansjö socken,
omfattande av gammalt även nuvarande Högbo och Järbo socknar,
samt till Valbo socken. Vallbyggeåns, Storåns, Jädraåns och
Gavleåns vattenkraft börjar nu tagas i anspråk för bergsmännens
anläggningar. Det fanns vid dessa vattendrag rik tillgång på för
den tidens metoder lämpliga vattenfall. Vid mitten av 1600-talet
ha vi i landskapet 27 masugnar och 41 hammare i verksamhet.
Och utvecklingen fortsätter senare under 1600- och 1700-talen.
Hulphers anger efter en förteckning av år 1798 av innevånarna
i Ovansjö 146 som bergsmän, 118 som bönder, 59 som
hammarsmeder och 34 som hyttarbetare och för samma år i
Torsåker: 147 bergsmän, 53 landbönder, 24 torpare och 5 kolare.
I Valbo socken var redan före 1600-talets slut bergsmännens
saga all; samtliga deras anläggningar hade vid denna tid
övertagits av järnbruken. Men i de andra bergsmanssocknarna höll
sig verksamheten segt kvar. Ännu 1860 voro 19
bergsmanshammare och 6 bergsmanshyttor i gång. Ända in på 1890-talet
fortsatte arbetet vid någon enstaka hytta och hammare. Nu äro
nästan alla spår bortsopade efter de anläggningar, som
Gästriklands bergsmän svarat för.
Men hos folket i bergsmanssocknarna möta en ännu drag, som
fått sin utformning under bergsmanstiden. Det är ingen
tillfällighet att av de gammalgårdar, som Gästriklands socknar
samlat sig omkring för att ge bygdens minnen ett hem,
bergsmanssocknen Torsåker har den pampigaste mangårdsbyggnaden. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
