Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hakon Ahlberg: Svenska färder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kroppsövning och fysisk rekreation, om än denna i och för sig är
oundgängligen nödvändig för den av stillasittande eller mekaniserad
rörelse bundne. Vi riskera i vår tid en överdrift i motsatt
riktning mot den, som romantiken vid det förra seklets början gjorde
sig skyldig till; då trodde man sig kunna avnjuta naturens vilda
skönhet, vandrande i en miniatyrpark, iförd sammetsjacka eller
silkeskjol — utan alla fysiska ansträngningar — nu ter sig för
oss varje väg som en löparbana, varje skogsvandring som en
terränglöpning. Då var den själsliga upplevelsen, stämningen,
allt, nu är det den fysiska prestationen, spänsten, som ensam
värderas. Det är väl självfallet, att det rätta umgänget med
naturen inte kan uppnås på någondera av dessa vägar, sannolikt
ännu mindre på den senare än på den förra. Som en
oundgänglig förutsättning för folkhälsan — åtminstone vad
stadsbefolkningen beträffar — kan nutidens fysiska fostran och
sportsanda ej nog uppskattas. Men den måste kompletteras och
besjälas av en andlig rekreationsrörelse, som även den skall hämta
sin främsta näring av umgänget med svensk natur.
Denna fysiska överbetoning av det modärna friluftslivet är
kanske — åtminstone till en del — orsaken till en ensidig
inriktning av turistväsendet mot fjälltrakter och ödebygder. Det
skall icke förnekas, att dessa storslagna naturformer även bjuda
underbara möjligheter till själslig vederkvickelse. I sin storhet
och renhet ha de framför allt förmågan att ge denna upplevelse
i en förtätad och intensifierad form, som innebär en värdefull
tidsbesparing i det modärna livets forcerade tempo. Men oavsett
att denna form av naturdyrkan av ekonomiska och praktiska
skäl väl aldrig kan bli tillgänglig för mer än ett relativt fåtal,
så vore det mycket beklagligt, om den skulle undantränga
intresset för och lusten till vandrings- och färdeliv i mera
kultiverade och bebodda trakter. Jag värdesätter mycket Sten Selanders
och Sigfrid Siwertz friska och hänförda skildringar av färder
i fjällen; men kanske ännu starkare berör mig det stillsammare
språket i Anders Österlings »Skånska utflykter». Må fjällkarlar
och iglooister med skäl prisa sina underbara upplevelser, sin
sport »för härdade män»; jag kan inte hjälpa, att jag från deras
isiga höjder längtar en smula till lärksång över gröna fält, ja
kanske rentav till en Bellmans muntra och lättjefulla men inte
mindre intensiva naturdyrkan.
Det ligger i detta — jag ber få betona det — inte något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
