Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lars Madsén: Sot och slott. Levande 1700-tal vid uppländska bruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
järn 4:—, kronoräntor 31: 16, påstpenningar 4:—, 2 ½ fierding
Kalk o. s. v. Summa 920:—. Sidan är typisk. Smeden står i
skuld hos bruket, som gör avdrag för hans skatter m. m. samt
för de varor han mottagit i handelsbod och magasin.
Gamle Bousards Creditsida är också typisk. Dagsverksconto
från hösten till midsommaren 19: 13, 1 073 Lp (= lispund)
Stångjärn tillwärkat i nedre hammaren ifrån hösten till den 23
Junii a 16 öre — 536: 16; 7 ½ Lp Byggningsjärn; o. s. v. Han
har fått betalt för dagsverken, när han inte gått i smedjan. I
smedjan har betalningen utgått i mynt och järn efter vikten
utsmitt järn.
På tracteuren Pehr Hahnes Creditsida står bland annat:
Midsommarsölet till hammarsmederna, Landtarbetare och
dagsverksfolket betingar tillsammans 563 kannor dubb. öhl 633: 12;
210 st. Tobakspipor = 39: 20. o. s. v.
Bruket nedlades 1926. Hur har betalningsförhållandena varit
i de kvarlevandes tid, och vad är midsommarölet?
Vi får fråga de gamle.
På väg neråt smedskvarteren passerar vi en tegelbyggnad med
en järntavla på: »Mälteri med kölna uppförd av Peter Wäsström
1768. Här mältades korn för ölbrygd till 1916.» Albert
Kjettselberg demonstrerar kölnan med mältroder i hand. Här är han
fideikommissarie, han har ärvt mältaryrket från sin far. Sött,
tjockt och mörkt skulle lövstaölet vara. Lövstajärnet hade aldrig
blivit så gott utan det goda ölet, säger han.
Vad Kjettselberg berättar om mältningen stämmer
förunderligt väl med Wäsströms egen redogörelse i Kongl. Vetenskaps
Academiens Handlingar år 1769. Men Kjettselberg vet mer om
mältan än vad Academien vet.
— Det måste vara något gott med det gamla huset i alla fall,
eftersom det sa ifrån både vid kolosförgiftning och brandfara.
Under mer än halvtannat dygn i stöten skulle jag vända maltet
varannan timme. Jag vilade på schlafen med en plåtbit eller
gammal skopa i hand, när jag somnade tappade jag den och
vaknade. Men i regel var det något som sa ifrån när det var färdigt.
På Norra gatan träffar vi f. d. mästersmederna Boussard och
Tillman, ättlingar till huvudbokens smeder med samma namn.
Dessa två vallonsläkter, bland många andra, invandrade till
bruket 1642.
— Vi har pension och har haft vår lön från bruket liksom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
