Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Tegnér: Idrott och turistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idrott och turistik
all respekt på turistikens målmedvetna protagonister — ej sällan
folk av betydande fysisk härdning och rang. Men vi behöva bara
gå över gränsen till Norge för att på vintersportorterna stöta på
folk, som i de flesta fall icke äro turistmänskor eller sportmän:
utan »både-och». Grundtypen är där icke alls så »specialiserad»
som i Sverige, där den skönlitteräre författaren är så exklusivt
författare, fotbollspelaren så 100-procentigt fotbollspelare,
nykteristen så intressebegränsad nykterist och husmodern så genuint
husmoderlig — för att ta några exempel.
Man kan hålla tre mot ett på att den elegante norske
gråhårsman i smoking, som vid kaffet och likören sprider en sådan
»hygge» i »peisestuen» på Finse, Geilo eller Fefor, mannen med
den anglosaxiska airen och den amerikanska älskvärdheten,
att han desslikes är sportsman av verklig merit och fortfarande
»en vessla» på skidor, för att begagna nysvensk idrottsterminologi.
Och visst är, att många urbaniserade, högt organiserade och mer
eller mindre byråkratiserade svenskar ur djupet av sina
vikingabröst förnimma Norges folk som »nordmännen» par excellence
— när de äro som bäst nota bene.
Bäst — då går tanken till Fridtjof Nansen, »tidernas» turist
och sportsman, det yppersta sport- och turistredskapets, skidans,
storvulne riddare. Han som förvånade en värld med att på
skidor övervinna Grönland. Några år tidigare hade han till
Har-dangerfolkets häpnad på skidor — ensam med sin hund —
överskridit det tolvmila högfjället mitt emellan Bergen och Oslo. Han
sporrades därvid av äventyrslust men alldeles speciellt av
längtan till en viss backtävling i Oslotrakten. Hur fullkomligt
modernt åskådliggör inte den unge laboratorn och oceanografen
själv detta sitt dubbla motiv — ett årtionde före de
förhistoriska svenska hjul-dyrkarnas typiska odysséer! Han skildrar
livligt det piskande regnet i den gamla hansestaden Bergen den
26 januari 1884, där affärsfolk skyndade hem efter veckans
strävande med paraplyet mot vinden och huvudet indraget mellan
axlarna:
I morgon var det söndag. Först gör man ett slag inom posthuset för
att höra efter post och så göra det hemtrevligt inomhus och glömma
världen och vädrets dålighet.
Jag hade kommit till rätta i stolen. En flyktig blick i idrottsbladet
innan jag fördjupade mig i mina studier. ■— Men vad stod där? . . .
Premieskirenn i Husebybakken den 4 februari. Var det möjligt? Skulle
det verkligen finnas skidföre någonstans i Norges land?
273
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
