Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. W. Brøgger: De ti tusen år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. W. Brøgger
knyttet til jernöksen og dens fremragende betydning. På denne
linjen ligger bl. a. en så viktig oplinnelse som den klinkbyggede
båten, som i Norden blev en opfinnelse som kan sidestilles med
plogen i stenalderen. Og som den tredje vil jeg nevne den kanskje
merkeligste av dem alle, grunnleggende og genial — ljåen (lien)
som har spilt en hovedrolle i Norge og Sverige i det nye
bondebruket som vokser frem i jernalderen.
I de siste femten, tyve årenes nordiske arkeologiske forskning
er nettop den eldste jerntidens problemer kommet i nytt lys. Det
var danske utgravninger som ga begynnelsen, nærmere bestemt
Jylland. Men det har vist sig at også bestemte områder av Sverige
og Norge frembyr de samme fenomener. Det gjelder historien om
de siste århundrene för vår tidsregning. Allerede på forhånd
kjente vi slike historieskapende funn i Danmark som Hjortspring
på Als med båt og våben, den kimbriske borgen i Borremose i
Himmerland, Gundestrupskjelen (-kitteln) fra samme område,
vognene fra Dejbjerg mose ved Ringköbing. Nytt og ennå mere
historieskapende er funnene av hus og åkrer fra den
himmer-landske bondekulturen i den förste jerntiden. Bare i nordvestre
Himmerland ligger sporene av den eldste jernalders jordbruk så
tett, at sannsynligvis var det i århundrene för Christus en tettere
og rikere bebyggelse i dette området enn det var to tusen år
senere, omkring 1800.
Av disse overveldende funn ser vi at det er en ny tid som
grunn-legges i disse merkelige årene fra c:a 300 för Christus. Og det er
all sannsynlighet for at dette også gjelder hele det nordiske
området. Denne förändringen ser ut til å være uavhengig av at
jernet kommer. Funnene viser at det har spilt liten rolle. Derimot
har det spilt en betydelig större rolle at bronsen försvinner. De
jylländske, svenske og norske funnene viser at dette bruket som
omkring 100 för Chr. begynner å få helt fäste former, var et nokså
ensidig åkerbruk, basert på korn (säd) og andre kulturplanter.
Först og fremst de gamle kornslagene hvete og bygg (sädesslagen
vete och korn), og så det nye kornet som kommer til i århundrene
för Chr., rugen (råg), den som bl. a. har gitt navn til en norsk
folkestamme, rygerne, d. e. rugfolket og derfra til landsdelen
Rogaland. Funnene viser at de har kjent jernet men har
frem-stillet det på en tungvint og klosset måte. Noen stor rolle i
bondebruket har det ikke spilt i de förste hundreårene.
26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
