- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
76

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lennart von Post: Vår fornkultur i naturhistoriens ljus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lennart von Post

Gustaf Hallström, talar också om »en andra kolonisation av
Norrland» med början omkring Kristi födelse. Mellan Norrlands
första bebyggelsehistoriska storhetstid och dess begynnande
åter-uppståndelse som folkhem ligger Rutger Sernanders
»fimbulvin-ter», den katastrofala klimatdepressionen under det halva
årtusendet närmast före Kristi födelse. Men denna vargatid var endasten
av de vågdalar, som den fallande klimatkurvan har att uppvisa.

Vågdalar och vågtoppar, fimbulvintrar och varmare skeden i
upprepad växling känneteckna klimatets historia, alltsedan den
stora värmetiden stod på sin middagshöjd. Vår egen tidsålder
låter oss uppleva en vågtopp. Man talar med full rätt om en
nutida »glaciärdöd» jorden runt. Våra tjällvandrare känna den
nogsamt. Nordishavets packisgräns drar sig tillbaka, så att man
år efter år seglar i Islands och Spetsbergens farvatten nästan utan
att se ett isflak. Stim av Medelhavets tonfisk gästa numera
regelbundet vår västkust. På Island börjar sädesodlingen att slå väl
ut efter århundradens misslyckanden. Men vi få ingalunda
inbilla oss, att denna klimatkonjunktur skall fortbestå. Förr eller
senare, kanske under vår egen livstid, kommer det med säkerhet
ett bakslag. Det säga oss vår forntids likartade klimatväxlingar.
Låt oss dröja vid ett par av de tidigaste vi lyckats lära känna.

Vi vandra ett par kilometer västerut från Katrineholm med
Sten Florin som vår ciceron. Vid landsvägen nära torpet
Moge-torp stanna vi. Vi ha en högrest tallskog omkring oss. Och
marken är av strid sand, en genuin tallskogsmark. Florin pekar på
en rektangulär grävning. Där har han frilagt en egendomlig
husgrund. Det finns också en eldstad. Men den ligger utanför
huset. Ty när detta beboddes, behövde man inte elda för
värmens skull. Det har varit en hel by vid Mogetorp av likadana
hus. Sådana byar har Florin spårat upp på många andra platser
i trakten, alla på samma slags tallmoar. Efter den största av
dem kallar Florin denna kulturgrupp »Vrå-kulturen».
Fornfynden i husresterna bestämma tiden för Vrå-bebyggelsen till 3000—
2000 f. Kr., snarare början än slutet av årtusendet och alltså ett
gott stycke tillbaka i stenåldern. Och denna södermanländska
stenåldersbygd var en utpräglad jordbruksbygd. I det myckna
lergodset i och omkring husen är det vanligt med avtryck av
sädeskorn: korn, vete — och hirs! Men det finns också sådana av
otvivelaktiga vindruvskärnor samt av naveriönnens karakteris-

76

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free