- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1946. Förhistorisk tid i Sverige /
342

(1886)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bengt Bengtsson: Sjövägen Växjö—Tjärö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bengt Bengtsson

värdigt en »indiankanot» att paddlas på det viset, och en van
kanotist skulle kanske skakat bekymrat på huvudet, men vi
trivdes och det var huvudsaken.

Vi hade alltså lagt oss till med en 4,5 meters helbordad och
vävklädd kanadensare i Stockholm och sände båda kanoterna
jämte utrustningen till Räppe station, där vi tänkt oss att starta
och så for vi själva till Växjö.

När vi radade upp alla grejor på gräsmattan utanför vår bas
i denna stad sade vi till varandra: »Detta är gott och väl, men
hur ska vi själva få plats?» Det var en stor utrustning, vi tog med
oss, men det visade sig, att vi inte fått med en pinal för mycket.
Det var kanske lyx med två tält; vi kunde faktiskt få plats alla
fyra i det större, men det var skönt att ha ett tält för oss två
vuxna och ett för pojkarna och utrustningen. Sovsäckar, som
tagit mindre plats, borde vi förstås haft i stället för filtar. Vi
strävade emellertid efter att ha allt förnuftigt packat, dels i
lämpliga mansbördor, som kunde få plats i kanadensaren, dels i
småkollin att skjuta in under kajakens däck. Det gick
förvånande bra, ingenting behövde lämnas kvar och vi fick god plats
för benen.

Man kan aldrig läsa för mycket, innan man beger sig iväg
på en resa, det är min erfarenhet. I det här fallet var det som
vanligt klent med förstudierna, men med tanke på årsskriftens
förhistoriska ledmotiv kilade jag i alla fall upp på Smålands
museum i Växjö och tog en titt på dess fornminneskartor över
färdevägen. Vi medförde Hyltén-Cavallius’ Värend och
vir-darna och en utmärkt uppsats om Peter Rudebeck som
forn-forskare av Sven Lindblad. Elin Wägners Tusen år i Småland,
Rosengrens Smålands beskrivning och Tegnérs Kronbruden
hade vi läst förut, men vi ångrade, att vi inte tagit dem med oss.
Någorlunda kände vi dock till Värend, då vi båda hade starka
förankringar i Växjötrakten.

Färden skulle först gå till Salen genom Helige å, därefter
söderut över Huseby till Åsnen och vidare utför Mörrumsån
ner till havet. Någon rekognoscering hade vi inte gjort i förväg,
så när som på en inspektion av Mörrumsån, som jag företog
från kupéfönstret på linjen Karlshamn—Vislanda ett par
veckor tidigare. Detta spejande gjorde mig till optimist. Det såg så
lätt ut från tåget. Det var tydligen bara att åka utför och se upp
i svängarna.

342

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 22:01:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stf/1946/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free