- Project Runeberg -  Stockholm under medeltiden och Vasatiden /
30

(1897) [MARC] Author: Hans Hildebrand, Fredrik Lilljekvist, Gustaf Henrik Vilhelm Upmark, Fredrik Ulrik Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Slottet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Den ur konstnärlig synpunkt mera betydande verksamheten
vidtager först under konung Johans tid (1568—92), och det var
under dessa år, som slottet efter hand antog en nyare och mera
praktfull gestalt. Arbetet leddes till en början af den välbetrodde
och förfarne svensken Anders Larsson (A. målare), som en tid
varit sysselsatt i Reval, men sedan 1565 efter Mäster Jörens död
fått att göra med slottsbygget. År 1571 erhöll han den nye
konungens fullmakt öfver samtliga ämbetsmännen på Stockholms
och Svartsjö slott, och i denna egenskap kvarstod han till 1576,
då han efterträddes af belgaren Willem Boy. Denne, som genom
börd och uppfostran tillhör den flamska konstnärsskolan, är
sedermera den egentlige byggmästaren, ehuru man ej får förbise,
att konungen själf ofta gripit in både som förslagsställare med
egenhändiga ritningar och som kritiker af byggmästarens
planer.

Det är äfven nu under de första åren hufvudsakligen fråga
om inrednings- och dekorationsarbeten, i de rum å södra och
vestra sidan af Smedjegården, som bebos af det kungliga
paret. — Härefter företagas de stora till- och ombyggnaderna
af västra längan utmed yttre borggården, af tornet Tre
Kronor, samt af norra längan med slottskapellet. Gaflar och
portaler uppsättas, tak, gångar och trappor ordnas och slottet
erhåller efter hand en rikare och mera renässansmässig karakter.

Grupperingen af den sålunda tillkomna byggnadskomplexen
är densamma som under medeltiden kring de tre borggårdarna:
den stora och den lilla borggården samt Smedjegården. Utanför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:14:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sthlmmedel/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free