- Project Runeberg -  Stockholm under medeltiden och Vasatiden /
54

(1897) [MARC] Author: Hans Hildebrand, Fredrik Lilljekvist, Gustaf Henrik Vilhelm Upmark, Fredrik Ulrik Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Kyrkor och offentliga byggnader

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

medeltidens urkunder. Den omständigheten att i Stockholm
borgerskapet kallades till öfverläggningar icke i rådhuset, utan
på någon gillesal, röjer, att rådhusets lokaler voro
oansenliga.

Det förnämsta rummet i rådhuset var naturligtvis stufvan
eller salen, i hvilken borgmästare och råd hade sina
sammanträden. De sutto å en bänk. Så länge det stod i lagen, att
magistraten skulle vara till hälften svensk, till hälften tysk,
sutto båda nationernas representanter å hvar sin hälft af bänken.
En annan bänk fanns ock för de nämnder, som i flerfaldiga
mål tillsattes: man ’satte nämnd på bänken.’ Äfven fanns i
salen ett bord, disk, till hvilket de, som hade något att anföra
inför rätten, framträdde. Tillbehör och handlingar förvarades
i kistor och askar.

Rådhusets nedre del var upplåten åt hvarjehanda ändamål.
Förmodligen fanns i källarvåningen stadens kista eller häkte.
Där fanns stundom en vinkällare, så mycket hellre, som
vinförsäljningen var ställd under noggrann kontroll.

På rådhusen förekom ett utsprång, burspråket, från hvilket
man talade till menigheten. På Stockholms rådhus fanns äfven
ett bislag, en fri trappa framför ingångsdörren.

Som menigheten vid vissa tillfällen skulle samlas framför
rådhuset för att höra påbud och kungörelser, måste rådhuset
ligga vid en öppen plats.

Senare gjordes flera förbättringar å rådhuset, i synnerhet i
k. Johan III:s tid. Den förut omtalade Anders målare fick t.
ex. 1573 flera befallningar rörande spetsar på gaflarne m. m.
och ganska noggranna föreskrifter om huru öfriga arbeten
skulle utföras. I en skrifvelse af samma år, den 16 januari,
hade konungen nämligen uttryckt den önskan: att Stockholms

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:28:38 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/sthlmmedel/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free