- Project Runeberg -  Två gamla Stockholmares anteckningar /
202

(1920) [MARC] Author: Nils Selander With: Edvard Selander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - RESTAURANTER OCH KROGAR. FÖRSTRÖELSER

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans hem tillsammans med Edvard Bäckström som
tredje man. Men skalden nöjde sig ej med något så
trivialt som endast viraspel. Vid pauserna i spelet
önskade han fröjda sina blickar med något skönare än
kortlapparna. Hummel fick därför alltid lova att till våra
spelpartier inbjuda någon vacker flicka, som kunde fröjda
våra ögon. Den, som vanligtvis fick fylla denna
lovvärda uppgift, gjorde det onekligen mycket väl; det var
den blonda, vackra Helga Frankenfeldt.

Även dekorationsmålaren Fritz Ahlgrensson infann
sig då och då i kotteriet. Såsom nådevedermäle hade
han erhållit "Litteris et Artibus". Den föga
ceremonielle konstnären påmindes om, att han skulle gå upp och
tacka kungen härför. Sedan han erhållit löfte att för
audiensen få låna en frack, förklarade han, att besöket
på slottet ändå var ogörligt, ty han hade redan sålt
guldslanten. Mot löfte att ej förvandla även den i pengar
fick han då använda Karl Johan Uddmans medalj. I
lånade fjädrar gick han så första gången i sitt liv till
hovs.

Den, med vilken vi under åratal mest kamperade på
Operakällaren, var vår gamla vän Pelle Janzon, som där
kan sägas ha haft sitt enda hem i Stockholm. En kväll
sutto vi på Opris med Janzon, Ludvig Norman, Konrad
Nordqvist, Josef Dente och August Söderman, då fråga
blev om vilken av de fyra som kunde skriva den
vackraste musiken till den text, som vid tillfället bestämdes.
Ett vad ingicks om en bättre supé, och till text utvaldes
några verser av Herman Sätherberg. Som prisdomare
skulle fungera Pelle Janzon och den äldre Selander. Den
yngre ansågs, antagligen med rätta, ej värdig det
ansvarsfulla värvet. Notpapper framtogs, och sedan
kompositionerna överlämnats, gåvo domarna priset åt
August Söderman. Det finnes nog ingen som jävar dem.
Söderman hade skrivit sin odödliga sång: "Ser jag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:20:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stockante/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free