- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
5

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Djerft, men ärligt", svarade miss Fosbrook, och
Susannas trofasta ögon glänste, som om de velat säga:
"det tycker jag om," men hon sade endast, "jag tror
inte Harry menade illa."

"Det bryr jag mig inte om!" utropade Sam.
"Hör du, Mary, tallriken är tom — mera smör —
men smörgås med smör på, begriper du det, Mary,"
och nu började han en sång, hvari sex röster deltogo
med ett riktigt tjut, hvilket förföljde Mary ända ned
till köket:

Tjockt skall smöret vara, brödet tunnt,
För att smaka väl och vara sundt,
Eljest blott det dugligt är att gifva
Ankorna, som i en rännsten klifva.


Elisabeth såg bedjande på miss Fosbrook, men
miss Fosbrook lutade sig gapskrattande tillbaka i sin
stol, med näsduken för munnen. När barnen sågo detta,
skreko de ännu värre och utan uppehåll, och
Elisabeth höll endast derför icke händerna för öronen,
emedan hon visste, att de då skulle tuta rakt in i dem.

I sin ifver att deltaga i sången försade sig lilla
Annie och sjöng i stället: "tjockt skall brödet vara,
smöret tunnt", hvilket framkallade den högljudda
protesten: "jaså, Nanny tycker om tjockt bröd och tunnt
smör, det kan hon väl få," och Sam, Henry och
Johnny kastade en mängd brödkanter i hennes kopp,
hvilken troligen blifvit omkullstjelpt i hennes knä,
om ej miss Fosbrook mycket allvarligt sagt: "Om du
gör så, Sam, så får du gå ifrån bordet."

Sam ville se, om hon skulle våga att verkställa
sin hotelse, och kastade ännu en brödkant.

"Sam!" sade hon mycket bestämdt, ehuru hennes
röst darrade, som om hon varit skrämd.

Sam såg upp, men förändrade icke en min.

"Men, miss Fosbrook," utropade Susanna, "vi
voro alla lika stygga, straffa ej Sam."

"Det är tid, att Sam tänker på, att han nu är
en stor gosse," sade miss Fosbrook, seende honom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:29:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0011.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free