- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
34

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och Susanna uppförde sig mycket väl och lyssnade
uppmärksamt, men Bessie satt ej stilla på sin plats,
utan ville stiga upp på en dyna. Miss Fosbrook
fruktade att det var, för att kunna få se en skymt
af den vackra fågeln. Harry gäspade och Johnnie
stod ej stilla ett ögonblick och gjorde derigenom
äfven sin syster Annie otålig. Miss Fosbrook kände
sig knappast till mods, som om hon varit i kyrkan,
och hon föresatte sig att säga Johnnie, att han nästa
gång skulle få stanna hemma med småbarnen, om
han ej uppförde sig bättre. Lilla David satt mycket
tyst med sin psalmbok i handen, och såg ej upp
derifrån förr, än predikan började, då han insomnade.
En glädje hade dock miss Fosbrook på hemvägen.
Alla barnen gingo litet förut och pratade med
hvarandra, då Sam vände sig om och tvärt sade: "miss
Fosbrook, jag hoppas ni ej är ond."

"Öfver hvad de der gossarne sade, menar du
visst? Men det beror på, huru I uppfören er."

"Jag tänker försöka, att inte vara olydig,"
svarade Sam.

"Jag är säker på, att om du försöker, så lyckas
det dig äfven. Jag vet verkligen inte, hvad jag
skulle taga mig till, om du vore det."

Sam smålog och genmälte: "åh, jag tycker ni
förstår er mycket bra på, att genomdrifva er vilja.
Det skulle vara roligt, att kufva er."

"Var så god och försök det ej!"

Sam skrattade och tillade: "jag lofvade pappa,
att vara lydig och eftergifven."

"Och jag var mycket tacksam, för att du lydde
mig i går. De andra gossarnes uppförande beror så
mycket på ditt."

"Ja, det vet jag nog," sade Sam, "och nu tycker
jag om, att lyda er, emedan ni så bra förstår sätta
er i respekt."

"Och skulle det ej blifva ledsamt, om jag vore
tvungen att skrifva till er far, och säga, att jag inte
kan hålla reda på sådana små vildar."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:29:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free