- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
72

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hade äfven blifvit gjordt, att bota henne för hennes
vana att gnälla och hennes tro, att hon alltid vore
den, som blefve förolämpad. Det återstod ännu att
se, om de små pröfningar, de två flickorna måste
genomgå, skulle medföra goda verkningar.


SJUNDE KAPITLET.

Det kan ej löna mödan att beskrifva hvarje dag
på Stokesley, ty lästimmarna voro hvarandra lika,
och ehuru barnen funno sina lekar mycket
omvexlande, skulle läsaren troligen ej vara af samma tanke.

Det kan vara nog att omtala, att på
lördagsaftonen hade John icke endast utbetalat sin sista fyrk,
utan måste ock erlägga sex pence för nästa vecka,
derför att han qvarlemnat sin mössa på golfvet i
skolrummet, just derför att Elisabeth bedt honom icke
göra det. Omkring klockan fyra började det att
regna, då hela sällskapet var ute på en promenad
rätt långt från hemmet, och ehuru de skyndade sig
så mycket som möjligt, blefvo de ändå rätt smutsiga
om fötterna.

David, som aldrig kunde springa fort, hann
endast fram i lagom tid, för att på tredje trappsteget
fatta tag i Johnnies rock och utropa: "kom ihåg
svinet!" men Johnnie, som hade tröttnat att höra
talas derom och dessutom var vid dåligt lynne, slet
sig lös och svarade: "det gör jag en konst i!"

Han rusade uppför trappan efter de fyra, hvilka
gått före honom, lemnande sådana smutshögar på
hvarje trappsteg, att miss Fosbrook, när hon kom
efter med Elisabeth, sade, att det kunde behöfvas en
regnskur, för att bortskölja dem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:23:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free