- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
110

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

"Åtminstone gick det ett, när mr Grevilles mor
var sjuk, och derför kan det väl gå ett nu med, och
då får du sitta på lokomotivet, för du vet väl, att
det ej är några vagnar med. Jag skall säga dig,
Sam, att om telegrammet kommer, medan du är i
kyrkan, så far jag i ditt ställe."

"Det låter du allt bli," genmälte Sam, "det vore
mycket bättre, du gick med i kyrkan."

"Nej, det gör jag ej. Det är så käringaktigt
att gå i kyrkan midt i veckan."

"Det är mycket mera käringaktigt, att bry sig
om, hvad sådana åsnor som gossarna Greville säga,"
återtog Sam, satte på sig sin mössa och sprang efter
systrarna och guvernanten.

"Det är bäst, att en af oss stannar qvar," sade
Henry till Johnnie och David, hvilka stodo bredvid
honom, "för den händelsen, att telegrammet skulle
komma. Jag kan sadla fölungen och rida till
Bonchamp, och om det är något extra tåg der, så stiger
jag upp på lokomotivet."

"Men det är ju Sam och Susanna, som skola fara?"

"Ack, det är bara, för att Sam är äldst, jag vet
att mamma hellre ville, att jag skulle komma, ty jag
trampar ej så hårdt som Sam, och när jag kommer dit,
så blir hon strax mycket bättre, och vi skola alla bli
så glada. När amiral Penrose får höra, att jag varit
nog modig, att rida på lokomotivet, och att jag
förekommit en explosion eller något dylikt, så låter han
mig genast bli antagen som sjökadett, och jag får
en stickert vid sidan och uniform, och en egen liten
koffert. Sedan blir jag utnämnd till löjtnant, derför
att jag med glödande kulor skjutit från batterierna
på Gibraltar."

"Master Harry," utropade Purday, "kasta ej
omkring de der små äpplena."

"De föreställa glödande kulor, Purday."

"Jag skall minsann skjuta på er med glödande
kulor, om ni förstör mina gurksängar, unge herre!
Se så, gå er väg."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:21:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stokesley/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free