- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
146

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Men kanske han inte kommer att plåga er."

"Åh, men —" ropade de alla på en gång, men
tvärtystnade.

"Han förebrår oss jemnt, att vi äro så ohyfsade,"
sade Annie.

"Han ville att Susanna och jag skulle skickas
i en skola," sade Bessie.

"Han sade att det var, som att äta middag med
hottentotter."

"Han sade åt pappa, att det var mycket orätt,
att han tillät oss att skrilla på den frusna dammen
i byn —" tillade Annie.

"Och han gaf Sam en örfil, bara för han tog en
kräfta i sitt nät och bar in den och visade den åt
tant Alice."

"Ja, men nätet var drypande vått," anmärkte
Bessie.

"Ja," sade Annie, "men tant Alice är så petig
och fin; hon är så rädd att bli våt om fötterna, kan
ej gå öfver en stätta och darrar, när hon får se en
ko; och han vill att vi skola likna henne."

"Och han är skuld till, att pappa och mamma
bry sig om saker, som de af sig sjelfva aldrig skulle
tänka på," sade Sam.

"Mamma ber oss alltid vara snälla och ej leka hök
och dufva inne i rummen, när han är här," sade Annie.

"Men det har hon ej sagt oss den här gången,"
sade Johnnie triumferade.

"Nej, men vi måste ändå låta bli det," sade
Susanna, och då några knotande röster förklarade,
att man ej behöfde bry sig om farbror John, tystade
dem Sam, genom att säga att det var mamma, som
de skulle bry sig om.

Till och med miss Fosbrook blef litet ängslig,
ty hon förstod, att mamma fruktade denna
förskräckliga farbror, som hade ett stort inflytande öfver sin
bror och var en mycket sträng domare öfver de
yngre medlemmarne af familjen. Hon hoppades, att
han ej skulle få så mycket att anmärka, ty de två

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 17:29:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/stokesley/0152.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free