- Project Runeberg -  Hemligheterna på Stokesley /
149

(1870) [MARC] Author: Charlotte Mary Yonge
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


"Nå, vidare," frågade kaptenen.

"Strax sedan ni hade rest," svarade Christabel,
som försökte tala så kort och tydligt som möjligt,
"kommo barnen öfverens om, att spara sina
veckopenningar, för att köpa ett svin åt Hannah Higgins.
De ådagalade stor ihärdighet härutinnan, och på tredje
veckan hade de samlat omkring 7 shillings i
muggen hvilken jag — till min skam och sorg måste
jag bekänna det — lät dem gömma i dockskåpet,
som ej var läst, ehuru dörrarne voro tillriglade. På
fredagsmorgonen den elfte dennes vet jag säkert, att
muggen var full med koppar- och silfvermynt, ty jag
tog ner den, för att lägga dit några slantar.
Måndagen derpå på morgonen voro alla pengarna borta,
så när som på en farthing."

"Har ni ingen aning om, hvem som kan ha
tagit dem?"

"Jag vill helst slippa säga något, tills ni frågat
barnen och tjenarne."

"Ja, det är rätt," sade kaptenen. "Nå, kära John,
jag är ledsen, att du behöfver vara närvarande vid
en krigsrätt, men jag är tvungen hålla en dylik, när
vi druckit té."

Det gjorde Christabel ondt, att barnen skulle
nödgas tala i sin fruktansvärda farbrors närvaro, men
det kunde ej hjelpas, ty det fanns intet annat rum
i ordning, och ute hällregnade det.

Herrarne hade jemt så mycken tid på sig, att
de hunno bese dockskåpet och hyllan, på hvilken
Toby stått, och återvända till matsalen, innan barnen
kommo in och helsade på sin farbror. Susanna höll
George i ena handen, och tallriken med bakverket i
den andra.

Farbror John sade, att han aldrig sett så kuriösa
bullar. Kullen på Purdays hatt hade fallit bort
under gräddningen, och båda armarna hade gått af,
och på somliga ställen var han alldeles bränd, ja
han var på det hela mycket otreflig att se på.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:21:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stokesley/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free