Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Turkiets öde "världens öde" eller det stora "Harmageddon"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skola, såsom profetian säger, »konungarna i hela
världen» taga del.
Turkiets slutliga undergång synes sålunda bliva den
signal, som kallar världens alla makter till denna sista
världskamp eller, så att säga, det lystringsord, på vilket världens
alla »rovfåglar» skynda dit, där »åteln» är. Denna händelse
åter visar, att stunden för slutakten i det stora världsdramat
då är kommen.
Detta framgår än vidare av den märkliga profetia, som vi
finna i slutet av Daniels bok. Det 11:te kapitlet innehåller
en översikt av kampen om världsherraväldet från det persiska
väldets tid ända till »ändens tid». Med »konungen i
Söderlandet» och »konungen i Nordlandet», vilkas inbördes
strider profeten här särskilt skildrar, förstår man de två
väsentliga makter, som uppstodo efter växlande strider mellan
Alexander den stores fältherrar, vilka efter hans död delade
det grekiska världsväldet mellan sig, samt deras efterträdare.
"Han går till sin undergång."
Dessa två makter ha sedan längre tid tillbaka varit den
egyptiska i söder och den mera betydande turkiska makten
i norr. Då nu Daniel i slutet av kapitlet talar om händelser,
som skola äga rum på »ändens tid», ha därför också många
bibelforskare funnit uttrycket »konungen i Nordlandet» vara
tillämpligt på den turkiska makten. Så fattade, som sagt,
Luther denna profetia och fann då följande ord i kapitlets
sista vers angående »konungen i Nordlandet» innebära en
tydlig förutsägelse om denna makts slutliga undergång:
"Och sina palatstält skall han slå upp mellan havet och
helgedomens härliga berg. Men han går till sin undergång, och ingen
skall finnas, som hjälper honom."
I mera träffande ordalag kunde ej det öde, som nu av allt
att döma och enligt vad alla vänta förestår det turkiska
sultanväldet, hava framställts, än profeten här gjorde för mer
än två tusen år sedan: »Han går till sin undergång, och
ingen skall finnas, som hjälper honom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
