Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ödesdigra klyftan eller rikedom och fattigdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
religionsrörelser» (»Labor and Religion-Movements»). Vid
dessa konferenser, som under de första fem åren voro
uteslutande engelska, men 1915 blevo internationella, ha olika
arbetarledare framfört sina personliga åsikter om
kristendomens betydelse för arbetarvärlden — sådana frågor ha
vid arbetarkonferenser i England ej blott varit möjliga,
utan även ansetts som betydelsefulla och synas nu vinna gehör
även i andra länder. Kriget gjorde ett avbrott i dessa
konferenser, tills i början av september 1919
representanter från England, Amerika, Sverige, Norge, Danmark,
Finland, Belgien, Italien, Grekland och Indien åter kommo
tillsammans i nämnda sal i London för att dryfta
sambandet mellan arbetarrörelsen och religionen.
Representationen var, som man kan förstå, i religiöst avseende
mångsidig, i det såväl protestantismen som katolicismen och även
hinduismen (av en indier) voro representerade.
Första dagen ägnades åt ämnet: »Vilka faror hota
arbetarvärlden genom materialismen?»
Parlamentsledamoten och ministern G. N. Barnes framhöll i sin
inledning, hurusom den praktiska materialismen, som fört
världen till en verklig dyrkan av själviskheten, leder till
utplånande av begreppen rätt och orätt, emedan från
materialistisk synpunkt allt blir endast maktfrågor. De
människor, sade han, som helt leva för att göra världen bättre
för sina medmänniskor, växa ej upp ur materialismens
mark, utan hava ofta omedvetet sina rötter i en ideell
livssyn. Och talaren polemiserade mot den materialistiska
historieuppfattningen, som han trodde vara på retur. Livet
är väl en strid, men ej främst för makt och
samhällsställning, utan för att människan först skall besegra sig själv
och sedan taga sin plats i striden för en högre
pliktuppfattning än den, som blivit gällande i materialismens
tidevarv. Det vore på tiden att aktgiva på de »osynliga
krafterna», ifall man verkligen ville bidraga till ett bättre
tillstånd i världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
