Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Tigerjakt och -fångst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ofta satt jag natten i ända i en machán för att iakttaga,
hur tigern skulle bete sig och för att utgrunda, vad det
kunde vara som skrämde den, så att den höll sig undan
fällan. Vid varje fångst har man alltid något nytt att lära.
En hel del djur, som springa omkring här och var,
kunna genom sina upptåg bringa en till förtvivlan. Ofta
påträffades i varenda grop en fånge men ingen tiger. Man måste
beväpna sig med tålamod och får inte förlora sitt lugn.
Under dessa konungsliga bestars parningstid är det lätt
för jägaren att jaga dem, men för fångstmannen däremot
äro utsikterna ej särdeles stora. Åteln lockar icke under
denna period. Tigern har då ytterst liten aptit för kött, den
hungrar endast efter kärlek och stryker med ett halvhögt
rytande sökande omkring i djungeln. Den är då
oförsiktigare än annars och blottar sig på alla möjliga sätt.
Har man medelst en åtel fångat en tiger i en grop, kan
man enligt en gammal metod följande dag eller senare på
ett mycket enkelt sätt spärra in den i buren.
På en av gropens långsidor anbringas redan ifrån
början en skjutlucka, bakom vilken utgräves ett schakt, brett
nog för att rymma en bur, som glider på släta, kraftiga
rullar.
Sedan man placerat buren bakom skjutluckan vid
gropsidan och fastgjort den så hårt, att den ligger tätt an emot
nämnda skjutlucka och är fullkomligt orubblig, uppdrages
först burens dörr vid den mot gropen vända sidan,
varefter den jord, som täckt skjutdörren inuti gropen, stötes
undan med stänger, om icke fången redan i sitt
vanmäktiga raseri rivit bort den. Man måste ha åsett, hur dessa
jättekattor rasa, sedan de kommit underfund med att de
blivit fångade.
Om nu gropens tunga skjutlucka av trä ligger tämligen
fritt, drages den på givet kommando upp av ett par tre
man. I de flesta fall störtar sig då tigern in i den ljusfyllda
öppningen, d. v. s. buren, vars skjutdörr ögonblickligen
släppes ned. Åter rasar fången, men då buren är mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
